Hallå där…Litteraturstaden Göteborg

Hallå – hur går det för Litteraturstaden Göteborg?

- Det går bra, men det är mycket som återstår. Som till exempel att göra det mer känt och att få saker att hända på fler ställen.

Hur märks det att Göteborg är en Litteraturstad?

- Det beror på var man befinner sig och vem man är, om man är allmänhet eller författare, på ett bibliotek eller är ute i stan.

Grunden till Litteraturstaden är ju allt som görs. Vi ska inte skapa en massa nya saker, men däremot lyfta delar av det som redan görs. Och då har vi ett antal spår som till exempel att lyfta yttrandefrihet, läsning för barn och unga, litteratur och social välfärd.

Kan du ge något exempel?

- Jag hoppas att litteraturen syns lite mer på olika ställen, bland annat genom den Litteraturkarta vi tagit fram i fysisk form. Vi har också ett delansvar av stadens brunnslockspoesi som är ett kul och viktigt sätt att tillgängliggöra poesi. Ett annat bra exempel är AIR-litteratur vars nätverk har vuxit och resulterat i skillnader för litterära aktörer och för AIR-litteraturarrangörer.

Något vi är särskilt nöjda med och som vi gjort varje år, är att en gång om året arrangera ett öppet möte, ett evenemang, i litteraturens tecken. En blandning av uppläsningar, samtal och information som hittills lockat ett hundratal åhörare varje gång.

Era största utmaningar?

- Att förklarar vad Littertutstaden är och att sprida information om den. Och att få fler förvaltningar i Göteborg och fler kommuner i Västra Götalandsregionen att engagera sig i litterära frågor. En utmaning är också att hitta relevanta samarbetspartners som vi kan ha relevanta aktiviteter tillsammans med. Här är vi bara i startgroparna men min bild är att det finns stora möjligheter.

Vad har Litteraturstaden på gång?

- Två större internationella processer som båda handlar om yttrandefrihet. Det ena handlar om att det genom ett tydligare samarbete mellan städer som är både Unesco litteraturstäder och Icorn fristäder, ska bli lättare att lyfta yttrandefrihetsfrågor inom nätverket. Det andra handlar om en särskild satsning på Östersjöregionen och extra satsningar på aktiviteter som är Ukrainarelaterade. Bland annat handlar det om utbyte av litteraturaktörer mellan litteraturstäderna Lviv i Ukraina, Vilnius i Litauen, Wroclaw och Krakow i Polen och Göteborg i Sverige.

 Vad är det bästa med att vara en Litteraturstad?

- Att få jobba med en övergripande, världsviktig fråga – ordet i alla dess former. Och att göra det tillsammans med frågor som är tidlösa och globala.

Och att få använda kreativitet som ett stadsutvecklingsverktyg. Ju fler platser för litteratur som finns desto bättre.

Text: Helén Andersson

Bild: Lo Birgersson

Läs om projektet Läsning utan gränser här

Läs om Litteraturbanken 20 år här