Hallå där...Jannica Hedlund, enhetschef för Omvärld och samverkan vid MTM
Antalet studenter som vill ha tillgång till tillgänglighetsanpassad kurslitteratur ökar för varje år. Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, fick i 2025 års regleringsbrev från regeringen i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten planerar och vidtagit för att se till att endast behöriga användare får tillgång till kurslitteraturen i Legimus. Nu har de fått ytterligare ett uppdrag av regeringen för att säkra vilka som får använda Legimus. Noll27 ringde upp Jannica Hedlund, enhetschef för Omvärld och samverkan vid MTM, för att få veta mer.
I februari fick MTM ett nytt uppdrag av regeringen som gällde den tillgänglighetsanpassade kurslitteraturen. Vilket är syftet med det nya uppdraget?
- Arbetet med att se över den anpassade kurslitteraturen i Legimus har pågått under en längre tid. Vi rapporterade in uppdraget vi fick i 2025 års regleringsbrev till Kulturdepartementet den 20 februari och den rapporten handlade bland annat om tekniska förändringar som vi har gjort. Det här senaste regeringsuppdraget syftar till att systemet för hur studenten får tillträde till Legimus via sitt universitet- eller högskolebibliotek ska bli mer rättssäkert och likvärdigt. Det uppdraget kommer att slutredovisas i juni.
Enligt statistik från MTM har andelen studenter som får riktat pedagogiskt stöd på universitet och högskolor har tredubblats på tio år. De aktiva Legimuslåntagare på högskolebibliotek har gått från 5128 stycken år 2015 till 27 257 år 2024. Vad tänker ni på MTM ligger bakom den ökningen?
- Det är flera faktorer som ligger bakom. Generellt kan man säga att den här ökningen av låntagare är samma ökning när det gäller studenter som får riktat pedagogiskt stöd. Vissa universitet och högskolor är också väldigt framgångsrika i det som heter breddad rekrytering, alltså att man jobbar för att alla grupper i samhället ska få lika stor tillgång till högre utbildning. En annan faktor är att samhället har blivit bättre på att ge stöd till personer med funktionsnedsättning och därmed klarar de sig upp till högre utbildningar. Sedan får fler personer diagnoser idag, exempelvis NPF-diagnoser och dyslexi, och de personerna har rätt till Legimus.
I en intervju med Sveriges Radio nyligen pekade Läromedelsförlagen ut Legimus som förklaringen till varför försäljningen av kurslitteratur minskar. Hur ställer ni er till det påståendet?
- För det första är det viktigt att vi har en livskraftig marknad för kurslitteratur. Vi vill inte störa den genom vår produktion och därför ser vi över systemet. De lyfter Legimus som en stor orsak till dalande försäljning av kurslitteratur, det tar vi på allvar, men det finns inga fakta eller siffror som belägger att det är på det viset. Men vi ser att det blir fler studenter och att systemet är attraktivt och därför är det viktigt att vi säkerställer att det är rätt personer som får tillgång till Legimus. Det gör vi genom att utveckla systemet och stötta förmedlare som gör bedömningarna. Vi har bland annat precis infört kryptering på nedladdad kurslitteratur så att man inte kan sprida den vidare.
Uppdraget ska vara klart i mitten av juni – hur arbetar ni med det just nu?
- I det här nya uppdraget handlar det om rättssäkerhet i tillgången till Legimus, det handlar om att vi ska uppdatera och förbättra vissa delar av den svenska talboksmodellen. Här satsar vi bland annat på dialog med förlag, bibliotek, brukarorganisationer och läsare. Vi tittar bland annat på om det kan finnas ett behov av ett intyg för att få tillgång till Legimus eller om bank-id kan vara något som stärker rättssäkerheten. Det handlar också om hur vi kan utveckla och stötta de som har samtalen när man bedömer vem som ska få tillgång till Legimus på biblioteken. Vi undersöker även hur våra grannländer gör, de har dock inte den svenska talboksmodellen som vi har här.
Det finns uppenbarligen ett stort sug efter tillgänglighetsanpassad kurslitteratur, kommer vi i framtiden att få se att all kurslitteratur är anpassad till alla från start?
- I funktionshinderpolitiken är en princip universell utformning, men en annan princip är individuella lösningar och stöd. MTM är en myndighet som vars produktion är just individuella lösningar och stöd och vi har ett främjande uppdrag när det gäller universell utformning. Det är ytterst välkommet om samhället blir mer universellt utformat men vi ser fortfarande att MTM har en roll att spela. Det finns alltid läsare som har behov av mer anpassning än det som marknaden kan erbjuda. Det kan handla om komplex litteratur med många bildbeskrivningar, med tabeller och grafer. Vi ser en framtid där vår anpassning av litteraturen blir än mer målgruppsanpassad och där fler kan läsa via marknadens e-böcker eller låna den på biblioteket.
Text: Annsofie Andersson
Läs om hur Kronan Kulturhus i Trollhättan ska satsa på läsfrämjande med hjälp av läsambassadörer här
Läs om hur Örebro bibliotek jobbar för att vara tillgängliga för sina teckenspråkiga besökare här
Fakta
Den svenska talboksmodellen har funnits sedan 1979. Den innebär att staten och landets bibliotek samarbetar för att medborgarna ska få tillgång till talböcker. Samarbetet består av att staten ansvarar för produktion av talböcker och andra tillgängliga medier, medan regionbiblioteken ansvarar för regional service och information. Utlåningen av talböckerna ansvarar kommunernas folkbibliotek och högskolebiblioteken för.
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är den statliga myndigheten som ansvarar för produktion av talböcker och andra tillgängliga medier. Myndigheten har rätt att förmedla talböcker enligt ett undantag i Upphovsrättslagen, 17 §. Legimus är MTM:s digitala bibliotek och användaren får tillgång till det via ett konto som, efter behovsprövning, förmedlas av biblioteket.
Källa: MTM, Myndigheten för tillgängliga medier