En resa: från remiss - till livet med ny led
Klicka här för att komma till patientresan!
Tillsammans med artrospatienter och medarbetare på Ortopedi (Sahlgrenska Universitetssjukhuset), har ”VGR som Innovationsmotor” genomfört en nulägesanalys över artrosvårdens utmaningar. Vi söker er som har nya infallsvinklar, idéer eller färdiga lösningar som kan bidra till bättre prehabilitering, att fler operationer genomförs och att antalet reoperationer minskar. Inskickade lösningsförslag kommer att delges berörd verksamhet (Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Målet är att skapa en portfölj av lösningsförslag som genom olika angreppssätt kan möta de identifierade utmaningarna.
Drygt en fjärdedel av alla individer över 40 år lider av artros, varav höftartros och knäartros är de vanligaste formerna. För en del patienter påverkas vardagen så pass mycket att de behöver en protesoperation. Dessa operationer har lång väntetid, något som blivit längre under pandemin. Därför har behovet av fler operationer ökat.
En protesoperation innebär en stor påfrestning på kroppen och därför bör patienten vara i så god fysisk form som möjligt (optimerad) inför ingreppet. Optimering leder till bättre förutsättningar för läkning och återhämtning, samt minskad risk för komplikationer under och efter operation. Exempel på postoperativ komplikation är infektion, vilket i värsta fall kan leda till reoperation. Optimering kan uppnås genom en tidig och bra prehabilitering. Det finns i dagsläget potential att bättre utnyttja väntetiden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en lyckad operation.
I patientresan (pdf) sammanfattar vi de utmaningar som nulägesanalysen identifierat inom artrosvården. Den är framtagen med hjälp av en patientpanel, omvärldsanalys och samtal med vårdpersonal.
Nedan sammanfattar vi de utmaningar som, enlig nulägesanalysen, finns inom artrosvården.
Det råder brist på vårdpersonal och operationsutrymmen inom ortopedivården. Att operera kväll- och nattid kan påverka patientsäkerheten samt arbetsmiljön. Resursbristen resulterar i att färre operationer kan genomföras och att väntetiden på operation blir lång.
Patienter som ska genomföra höft- eller knäprotesoperation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset väntar för närvarande åtta till tolv månader på sin operation, en väntetid som blivit längre p.g.a. pandemin. Under denna tid har patienten ingen planerad kontakt med sjukhusvården. Den långa väntetiden på operation för höft- och knäartros leder till lidande för patienten som löper risk att försämras under väntetiden, både vad gäller artrosen och allmäntillståndet. I de fall patienten medicineras för stark smärta kan väntetiden också resultera i beroendeproblematik. Om patienten är sjukskriven i väntan på operation finns det risk för ett långvarigt inkomstbortfall.
Det finns i nuläget ingen möjlighet för vården att veta om patientens hälsostatus förändras i väntan på operation, något som kan leda till att operationen behöver strykas (ställas in/skjutas upp). Samtidigt efterfrågar patienter möjlighet till dialog med vården under väntetiden, och att kunna få återkoppling kring kötiden.
Patienter har olika förutsättningar och behov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska hälso- och sjukvården tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet samt vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
För att kunna uppnå bättre prehabilitering, fler genomförda operationer och färre reoperationer finns det två önskade lägen*.
Ett önskat läge är en aktiv väntan där patienten ges bästa förutsättningar att förbereda sig både fysiskt och mentalt inför operation. En patient som är väloptimerad har en minskad risk för komplikationer och bättre chanser till en lyckad rehabilitering. Välinformerade och väloptimerade patienter leder möjligtvis till att färre strykningar sker (uppskjutna operationer) och att fler operationer kan utföras enligt verksamhetens planering. För att lyckas med ovanstående är det viktigt att:
Ett annat önskat läge är att fler operationer genomförs så att patientens väntetid på operation förkortas och vårdköerna minskas.
*Observera att detta inte är en kravspecifikation utan en generell beskrivning av de önskade lägen som vi vill uppnå med denna omvärldsspaning.
Vi söker nu nya infallsvinklar, helhetsgrepp eller detaljlösningar kring de utmaningar som nulägesanalysen visar. Vi ser att ni arbetar inom vården, på ett företag eller inom akademin. Ni kanske tillhör en patient- eller annan intresseförening eller är en entreprenör. Ni kan antingen vara placerade inom Västra Götalandsregionen eller i andra regioner. Målet är bättre prehabilitering och fler operationer. Det behöver inte vara färdigutvecklade lösningar, ni kan också bidra med tips kring hur andra organisationer har bemött liknande utmaningar.
Vi vill ha era förslag senast den 17 november.
Uppgifter som lämnas med anledning av denna inbjudan omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det betyder att de uppgifter som lämnas som utgångspunkt kommer att vara offentliga.
Denna omvärldsspaning ingår i en större omvärldsanalys som syftar till att skapa en mångfacetterad bild av möjliga lösningar på utmaningarna. Efter omvärldsspaningen är målet att skapa en portfölj av innovationsprojekt som genom olika angreppssätt syftar till att möta de utmaningar som nulägesanalysen identifierat. Projektet kommer att gå igenom de inkomna inspelen och i de fall vi önskar mer information kommer vi att bjuda in till ett möte på eftermiddagen den 14 eller 16 december.
Den 9 november kl. 16 - 17 genomför vi en frågestund. Där kan ni ställa frågor till artrosvårdens medarbetare och patienter om utmaningarna som vi efterfrågar inspel kring. Anmäl er här senast den 5 november.
Nedan har vi samlat fakta och statistik kring artros.
Medelåldern för inledd grundbehandling, s.k. ”Artrosskola”, är 66 år medan medelåldern för höftprotesoperation är 67 år (BOA-registret, Årsrapport 2019).
Prehabilitering är en form av tvärvetenskapliga sjukvårdsinsatser som syftar till att dämpa biverkningar och komplikationer till följd av medicinska eller kirurgiska ingrepp. Det innefattar målinriktade insatser för att förbättra patientens hälsa.
Exempel på riskfaktorer är aktiv infektion, diabetes, lågt Hb och blodtransfusion, immunbristsjukdom, övervikt, rökning, missbruk, tandstatus (lof.se) samt högt blodtryck, inaktivitet och hudåkommor.
Patienter som för tillfället väntar på höft- och knäprotesoperationer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är drygt 1000 personer, varav:
• Ca 850 primära höfter och knän
• Ca 160 väntar på reoperation av höfter och knän
Drygt 85% av patienterna i BOA-registret (läs mer) har en eller flera sjukdomar, varav hjärt- och kärlsjukdomar, gastrointestinala sjukdomar (främst reflux) och autoimmuna sjukdomar (främst allergi) är vanligast. Skillnaden är störst bland de yngre jämfört med normalbefolkningen. Bland de som är yngre än 45 år har 65% någon samsjuklighet, medan 51% av normalbefolkningen lider av samsjuklighet.