Mitt biblioteksminne med Reyhaneh Rouhani
För programledaren och journalisten Reyhaneh Rouhani är biblioteket en plats som lade grunden till hennes nyfikenhet och insikten om att berättelser kan berättas ur olika perspektiv.
Vilket är ditt första minne av biblioteket?
- Jag är inte helt säker på att det är mitt första men kanske mitt starkaste minne. Jag minns att jag via skolan blev introducerad för konceptet bibliotek, att man fick sitta i ett hörn av en stor sal av böcker och välja precis det man själv ville läsa. Det var inte matteboken, det var inte svenskaboken, utan det var något jag själv fick välja. Jag landade alltid vid Astrid Lindgrens, för mitt 8-åriga jag, stora internationella sektion. Jag hade på fritids läst och hört både Bröderna Lejonhjärta som än idag är en bok som tillåter mig att känna saknad och kärlek på ett djupt sätt till mitt hemland Iran, men också till mitt nuvarande hemland. Jag hade läst och hört allt som gick om Pippi Långstrump, Madicken, Emil i Lönneberga. Jag upptäckte snart den där sektionen inne på Nynäshamns bibliotek, där Astrid Lindgrens böcker var översatta till flera av världens olika språk. Helt plötsligt var biblioteket den platsen där jag fick vara precis så iransk och svensk jag ville, läsa på de två olika språken och ändå få känna att Astrid Lindgren berättade sina sagor och berättelser för just mig.
Vad har du för relation till biblioteket i dag?
- För mig är biblioteket en "stund för sig själv". Där kan man tillåta sig att försjunka in i en annan värld och någon annans fantasi i en mix med min egen. Men biblioteket har ju äldre jag blivit och med mitt yrke som journalist också fått representera det ursprungliga sättet att få fakta och information om olika delar av världen men också vår egen vardag. Jag tycker att biblioteket är en plats där vi kan utveckla våra sinnen och vår förståelse, det är en plats att växa. Jag har aldrig riktigt varit en av dem som tycker att doften av en bok är berusande men däremot närvaron av böcker är för mig chansen att förstå alltifrån någon annans tillvaro till någon annans faktabaserade kunskap. Jag tror att böcker i ett bibliotek var min första väg in på att ställa frågor och vara nyfiken och att jag därifrån också vågade utforska mitt intresse för sport och hur en berättelse kan berättas ur många olika perspektiv, något som jag mer än gärna tar vara på som sportjournalist.
Vilket är ditt bästa boktips?
- Just nu är jag som många andra inne på de så kallade självhjälpböckerna. Men det har mest att göra med att jag fascineras av att förstå människan och hur vi resonerar om oss själva i förhållande till vår omgivning och för att förstå tror jag att man behöver först förstå sig själv. Det har nog mycket att göra med att jag gärna använder böcker för att utvecklas - allt ifrån min fantasi till mitt förhållande till mig själv, till min förståelse och kunskap om den värld vi lever i. Jag är annars en riktig sucker för Jojo Moyes böcker som ofta handlar om relationer, minnen och just förståelsen i en tillvaro som också såklart dramatiseras på ett fint sätt i sättet hon skriver på. Men den senaste boken som jag fortfarande går till och vill läsa om är Delia Owens bok från 2018 "Where the crawdads sing" /"Där kräftorna sjunger. Den boken berörde mig på ett fint sätt trots att det är något hemskt som inträffat.
Läs Mitt biblioteksminne med Elecktra här
Läs om att folkbiblioteken vill bli mer involverade i Litteraturstaden Göteborg här
Läs om Svensk Bokkonst som utser landets vackraste böcker här