Snabba bokattacker väcker barns läslust

På Talldungeskolan i Kortedala är det full fart på skolgården en eftermiddag i september. Inne i skolbiblioteket är det en lugn halvtimme innan det är dags för bokcirkel. Här jobbar Elin Aghed och när hon började på skolan användes redan metoden bokattack.

- Jag kände att bokprat inte var min grej och det kändes naturligt att fortsätta eftersom det funkade bra på den här skolan.

Elins kollega, skolbibliotekarien Emmy Eriksson, har precis börjat arbeta på Bergums skola, men använde sig av bokattacker på den tidigare arbetsplatsen Lövgärdesskolan.

- Jag hade gjort ett år på skolan och märkte att jag inte kom in med bokprat, det tog för lång tid och var för många böcker. Då hittade jag den här metoden och det funkade, säger hon.

Fånga barnens intresse med en cliffhanger

Att göra en bokattack bygger framför allt på att den ska vara snabb och koncis. Upphovskvinnan bakom bokattacken är skolbibliotekarien Emelie Sörensen som utvecklade konceptet. Det handlar om uppsökande verksamhet där man tar med en bok, försöker skapa spänning kring den och gärna stannar mitt i en cliffhanger.

- Jag väljer alltid böcker som har någon spänning i sig, men det behöver inte vara något stort. Det kan exempelvis vara ”när han skulle hjälpa någon upp ur vattnet så trillade han i” och så stannar man där. Det ska finnas något som de måste ta reda på och läsa boken för att få veta, förklarar Elin.

För de minsta barnen kan en bokattack ta två, tre minuter, medan mellanstadie- och högstadieelevernas bokattacker kan ta fem, tio minuter och då kan man hinna med en kort diskussion. Hur barnen reagerar beror lite på dagsformen konstaterar Elin och Emmy.

- På mellanstadiet är det lättare att fånga eleverna, de vill diskutera. På högstadiet är det viktigt att hitta ett ämne som berör dem på något sätt. Det finns en bok som handlar om en kille som blir våldtagen, den ville de diskutera. Man får hitta något som går under skinnet, säger Emmy.

- Det viktigaste är att hitta rätt läsnivå, vilket är svårt att anpassa för en hel klass. Och kärlek funkar absolut inte med mina elever. Den enda gången som ingen lånar en bokattack-bok är när man nämner att det finns kärlek i den, säger Elin och skrattar.

Barnen hittade till rätt hylla och rätt nivå

Att metoden fungerar märker Elin bland annat på att eleverna, efter en bokattack, ofta kommer inrusande på rasten och vill låna just den boken.

- Det gick från att eleverna gick till den svåra hyllan med de häftiga omslagen med böcker de inte kunde läsa, till att de hittade till rätt hylla och rätt nivå. Och de insåg att de böckerna kan också vara spännande, för de kan de faktiskt läsa, säger Elin.  

Både Elin och Emmy tycker att bokattacker funkar bra om man vill nå dem som man sällan når på andra läsfrämjande sätt. Metoden funkar extra bra för barn som inte har svenska som förstaspråk, men det funkar för alla.

- Det här är bra för de som inte orkar lyssna en hel lektion, de zonar ut direkt om man pratar om fem, tio böcker på en och samma gång, säger Emmy.

- Min erfarenhet är att på ett boksamtal lägger man väldigt mycket tid och får väldigt lite respons. Med en bokattack lägger man lite tid och får ofta snabb och mycket respons. Sedan kanske en del bara lånar boken för att alla andra gör det, men så länge de har en bok och får den vanan är det en vinst, konstaterar Elin.

Text och bild: Annsofie Andersson

Läs om den samiska biblioteksbussen Julla Májja här

Läs om hur Örebro bibliotek jobbar för att vara tillgängliga för sina teckenspråkiga besökare här

Läs om Svensk Bokkonst som utser landets vackraste böcker här