Valdemar Landgren försvarade sin avhandling

Vad handlar din avhandling om?

Den är en kombination av medicinska tillstånd hanterade inom barnmedicin, barn- och vuxenpsykiatri. Ett centralt begrepp för avhandlingen är  ESSENCE. Det är en engelsk akronym ((ungefär tidiga symptomatiska syndrom som motiverar kliniska utvecklingsneurologiska undersökningar) som betonar att utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska problem debuterar tidigt i barndomen, och leder till kontakt med alla möjliga delar av sjukvården. Tecknen är i början ospecifika, men småningom kan problemen ringas med diagnoser som ADHD, ODD, autism, DCD, IDD, SLI, Tourettes syndrom, tidigt debuterande bipolär sjukdom, beteendefenotypsyndrom, och en rad neurologiska och epileptiska störningar.

LÄS MER: ESSENCE

Vidare är det specifika problemet man söker vården för (till exempel språksvårigheter) i nästan alla fall aldrig det enda problemet. Till exempel finns ofta samtidiga koordinations- eller koncentrationssvårigheter, vilket medför att dessa barn behöver en allsidig bedömning av olika funktionsområden och sin hälsa. I motsats till sjukvårdens "stuprörsutformning" så ligger det i dessa patienters intresse att helheten bedöms, oavsett var i sjukvården de råkar debutera, som BVC, elevhälsa, logopedi, barnmedicin, barnpsykiatri.

Det finns mycket beskrivet om barn med ESSENCE, men betydligt mindre om utfallet i vuxen ålder. Två av delprojekten följer därför barn med ESSENCE till vuxen ålder. 

I den första studien träffade vi adopterade barn som diagnostiserats med fetala alkoholspektrumstörningar som barn när de var 18-28 år gamla. 

Den andra studien handlade om ADHD med motorisk koordinationsstörning (DCD),  tidigare benämnt som DAMP. Vi följde upp deltagarna i nationella register när de var 30-31 år gamla. 

Den tredje studien undersökte prediktorer i barndomen för utfallet i vuxen ålder för denna grupp. 

I den fjärde studien undersökte vi förekomsten av ESSENCE hos 11-åriga skolbarn idag, och hur väl föräldraformuläret ESSENCE-Q identifierar barn med svårigheter. Alla dessa projekt är befolkningsbaserade, vilket gör grupperna mer representativa för tillstånden än exempelvis en klinikbaserad studie. 

Hur länge har du arbetat med den?

Jag kom med i den Skaraborgska forskargruppen om adoptioner och FASD 2016-2017 under min AT-tjänstgöring, ungefär i samband med att min SkaS-kollega Emelie Gyllencreutz blev antagen som doktorand i samma grupp.

Hur kom det sig att du började bedriva forskning om detta?

Jag har ärvt ett forskarintresse från min far och gjorde några framstötar kring forskning under utbildningen som inte blev något av. I samband med AT-tjänstgöringen fick jag möjlighet att komma med i ett projekt på SkaS. När jag påbörjade ST-tjänst på psykiatrin utformades den med möjlighet till doktorandstudier parallellt, delvis finansierat av kliniken och delvs av FoU på SkaS. Stödet från kliniken och FoU i att bedriva forskningen har varit oerhört betydelsefullt, och i jämförelse med doktorander på andra orter har jag känt mig priviligerad att ha så bra uppbackning.

Vilken betydelse får detta för patienterna?

Avhandlingen beskriver inte någon banbrytande intervention, men ger värdefull information om prognosen för två tillstånd - FASD, ADHD+DCD - och att det är väldigt vanligt med utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska problem i någon form bland 11-åriga skolbarn.

Vad kommer din doktorsavhandling att tillföra arbetet som du och dina kollegor utför vid Skaraborgs sjukhus?

Ifall man tar fasta på resultaten, kan man i sjukvården bättre identifiera och uttala sig om prognosen vid dessa tillstånd. De gäller vårt upptagningsområde i synnerhet, eftersom samtliga studier är utförda helt eller delvis inom Skaraborg.

FASD

• Adopterade barn och barn utsatta för omsorgssvikt behöver utöver sociala stödinsatser utredas för ESSENCE, och särskilt FASD.

• Stödinsatser till individer med FASD behöver ges med ett livsperspektiv, och inte avslutas automatiskt för att individen blir vuxen.

ADHD+DCD

• Prognosen till vuxen ålder för barn med ADHD+DCD varierar mycket och kan delvis förklaras av graden av samtidiga svårigheter när man är barn.
• Man ska inte stirra sig blind på bara ADHD och autism hos barn, utan även kartlägga graden av trots- uppförande- och motoriska problem då de säger något om prognosen, men även för att det finns effektiva insatser för sådana svårigheter.

ESSENCE

• Var femte 11-åring kan antas ha problem där ESSENCE är en bidragande faktor och sjukvårds/elevhälsoinsatser behöver kopplas in i någon mån.
• Höga skattningar av föräldrar på ESSENCE-Q formuläret är nästan alltid "något", men formuläret behöver kombineras med andra metoder för screening.

Varför är det viktigt för SkaS medarbetare att bedriva forskningsarbete?

Den vetenskapliga metoden är grundläggande för att vi ska kunna veta att våra insatser faktiskt hjälper patienterna, och för att kunna vinna ny kunskap. Det finns inget självändamål i att alla ska doktorera, och jag vet av erfarenhet på SkaS att det finns många vetenskapligt klarsynta kliniker som inte nödvändigtvis har doktorerat för det. Men att ha en viss andel medarbetare med förankring i vetenskapligt arbete tror jag innebär en positiv växelverkan. Det kliniska arbetet ger viktiga insikter och uppslag för forskningen, och kontakt med vetenskapssamhället innebär att ny kunskap snabbare kan tillämpas än annars. 

Är det något ytterligare du vill tillägga?

Jag hoppas på en rolig disputationsdag och många år av fortsatt forskning på vuxenpsykiatriska kliniken på SkaS!