Tryggare hemgång med unikt samarbete i Skaraborg
Ny lag och nya samarbetsformer över vårdgränserna i kombination med ny teknik gör att allt färre patienter måste stanna kvar på sjukhuset när de väl är klara för utskrivning. - Ju längre man är inlagd på ett sjukhus desto större är risken att drabbas av en vårdrelaterad infektion, exempelvis.Så ser det ut på samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen (VGR) sedan en ny lag började gälla förra året. Och allra bäst går det i Skaraborg.
Det är en stor vinst framförallt för patienterna som inte behöver vara kvar på sjukhuset längre än nödvändigt. Istället kan de få fortsatt vård och omsorg i sin hemmiljö till exempel genom kommunens försorg.
- Ju längre man är inlagd på ett sjukhus desto större är risken att drabbas av en vårdrelaterad infektion, exempelvis. Och våra äldre och skörare patienter kan ofta vara förvirrade eller bli oroade av att vistas i en främmande miljö, vilket leder till ökad risk för bland annat fallskador. Att snabbt komma tillbaka till sin trygga invanda hemmiljö är mycket värt, säger Susanne Gustavsson, kvalitetschef vid Skaraborgs Sjukhus.
Upprinnelsen till de nya samarbetsformerna är den samverkanslag som började gälla förra året, vars syfte är att förbättra samverkan kring de patienter som behöver insatser från kommunen och/eller primärvården för att kunna lämna sjukhuset när de är medicinskt färdigbehandlade.
Sedan den nya lagen började gälla 2018 har antalet utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus minskat dramatiskt. Minskningen gäller samtliga sjukhus i VGR.
Minskat behov av vårdplatser
Innan lagen trädde i kraft var det inte ovanligt att vårdplatser motsvarande en eller flera vårdavdelningar var upptagna av patienter som var klara att skrivas ut från sjukhusen. De låg kvar i väntan på att kommuner och primärvård förberedde för den fortsatta vården hemma. Nu för tiden handlar det vanligtvis om cirka tio patienter per dygn.
Den markanta minskningen av kvarliggande patienter som är medicinskt färdigbehandlade har påverkat medarbetarnas arbetsmiljö positivt när de kan fokusera på de patienter som behöver sjukhusets resurser, men också lett till minskat tryck på vårdplatserna och färre överbeläggningar.
Flera delar samverkar
Att det blivit så lyckat har flera orsaker. Bland annat har SkaS ett tätare samarbete med kommuner och primärvård kring patienterna.
-Personalen inom kommun, primärvård och på sjukhuset gör ett fantastiskt jobb med att snabba på processen. Det märks en påtaglig skillnad med minskad överbeläggning på vårdavdelningarna jämfört med förra året. SkaS har de mest optimala beläggningssiffrorna i hela VGR, säger SkaS chefläkare Christer Printz.
-Vi har infört regelbundna möten via videolänk där samtliga kommuners representanter är inbjudna, nu under sommaren varje vecka. Denna direktkommunikation tydliggör det gemensamma patientansvaret och möjliggör även direktkontakt mellan kommunerna. Har en kommun svårt med platser kan man låna av varandra. Mötena ger oss också möjlighet att justera processen och utbyta avvikelser. Detta arbetssätt skulle övriga VGR ta till sig och vi ställer gärna upp med kunskap om processen, fortsätter Christer Printz.
Mötena ger också en fördjupad förståelse för varandras verksamheter och problem kan diskuteras, vilket uppfattas som positivt.
Förutom att trycket på sjukhusets vårdplatser minskar när antalet utskrivningsklara patienter blir färre, leder det bättre samarbetet också till att det blir färre fel och förseningar vid vårdens övergångar, mellan sjukhuset, kommunen och primärvården.
Tidig utskrivningsplanering bäddar för effektiv samverkan
En annan bidragande framgångsfaktor är den gemensamma utskrivningsplanering som görs för varje patient som har behov av insatser efter utskrivning. Den påbörjas redan när patienten skrivs in på sjukhuset, i nära dialog med patienten själv, dennes hemkommun och vårdcentral eller annan vårdgivare. Syftet är att förbereda för en trygg och säker hemkomst, där de omedelbara behoven efter utskrivningen redan är ombesörjda. Oftast färdigställs planeringen genom ett avstämningsmöte som är unikt för Skaraborg och vanligtvis sköts via video.
Videosamtal: den nya standarden som gynnar både patient och verksamhet
Att välja videomöte framför det fysiska mötet har många fördelar. Framförallt spar det tid för vårdplaneringsteamen i kommuner och primärvård när de inblandade inte behöver resa.
-Nu kan man istället hinna planera patienter på flera sjukhusorter under samma förmiddag. För patienten är det också positivt då det blivit ytterst sällsynt att någon behöver vänta på sin avstämning. Den största vinsten med videomöten är dock att det skapar möjlighet för alla vårdinstanser runt en patient att samverka ihop med patienten, både från sjukhus, primärvård och kommun, berättar Margareta Liljegren som är enhetschef för SkaS Vårdplaneringsteam.
Det kan också underlätta för anhöriga som kanske bor långt bort och annars skulle ha svårt att kunna komma.
Under 2017 och 2018 gjordes knappt 600 planeringsmöten via video på SkaS. Under första halvåret 2019 har mer än 1000 videomöten genomförts på SkaS vilket gör videomöten till standarden när det gäller samverkan vid utskrivning.
Vad tycker patienterna om den nya tekniken?
Västra Götalandsregionen har gjort undersökningar i form av både enkäter och intervjuer när videomöten först infördes. Dessa visar att det är viktigt med bra ljud och mötesstruktur för patienten. Vissa undersökningar har också visat att patienten faktiskt upplevt sig bättre förberedd vid videomöten eftersom personalen då varit bättre på att informera om mötets syfte, något som egentligen är lika viktigt vid fysiska möten.
- Samtidigt ska man komma ihåg att även om videomöte nu blivit standard så finns det patienter där det inte är lämpligt med videomöten. De fysiska mötena finns kvar! Men när man jobbat med tekniken ett tag inser man att dessa patienter är färre än man kan tro, säger Krister Bergkvist, processtöd för samverkan vid Skaraborgs Sjukhus.
FAKTA
Samverkanslagen
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612), gäller från 1 januari 2018. Den ersätter den tidigare betalningsansvarslagen, BAL, (1990:1404), som reglerade ansvaret mellan sjukvård och kommuner för utskrivningsklara patienter.
Enligt övergångsbestämmelserna började samverkanslagen gälla 25 september 2018 inom VGR, vilket innebar nya rutiner och arbetssätt för sjukhus, kommuner och primärvård.
Vad innebär samverkanslagen?
Syftet med lagen är att förbättra samverkan kring de patienter som behöver insatser från kommunen och/eller primärvården för att kunna lämna sjukhuset när de är medicinskt färdigbehandlade. Förändringarna började gälla för patienter som skrivs ut från somatisk slutenvård den 25 september 2018.
Riskerna för fel och förseningar i vårdens övergångar, mellan sjukhus, kommun och primärvård, ska undvikas genom tidigare samverkan och tydligare information, både till patienten och övriga aktörer.
Grunden för att samverkan ska kunna ske är att patienten ger sitt samtycke.