STUDIE: Stor hälsoundersökning - skolan behöver en arbetsmiljöinspektion
Skolan behöver en arbetsmiljöinspektion. Det menar läkare vid Skaraborgs Sjukhus, efter att ha genomfört den mest kompletta hälsoundersökningen av skolbarn på över 30 år. Studien visar att barns studieresultat tydligt påverkas av hälsan.
-Hälsobesvär, medicinska tillstånd och neuropsykiatriska problem är mycket vanliga hos elvaåriga barn och pekar på behov av tillräckligt bemannad, kompetent skolhälsovård, säger Valdemar Landgren, psykiatriläkare vid Skaraborgs Sjukhus.
Undvek "stuprör"
Det är inte så att det saknas forskning om barns hälsa. Problemet är, menar Valdemar Landgren och hans kollegor vid Skaraborgs Sjukhus, att den mesta forskningen görs isolerat från vartannat, i olika ”stuprör”.
-Vår ansats var därför att använda flera perspektiv samtidigt när vi tog oss an elevhälsostudien.
223 barn från åtta skolor undersöktes av läkare och psykolog i skolan. Sedan granskades medicinska journaler, man samlade in formulär från föräldrar samt tog del av resultat från nationella proven i årskurs 3.
Värk, oro, stress
Studien visade följande:
- Skolsvårigheter, stressymtom, medicinska åkommor och neuropsykiatriska problem var mycket vanligt.
- Barns hälsoproblem är komplexa - särskilt hos dem med skolsvårigheter. Mer än hälften av dem som misslyckats på nationella prov hade antingen medicinsk diagnos, värk, oro eller neuropsykiatriska problem – ofta flera av dem i kombination. Det rörde sig om i snitt cirka 5 barn per klass.
- Neuropsykiatriska problem var vanliga (40 procent) och hade en tydlig koppling till resultaten på nationella prov.
- Det är större chans att få träffa skolläkaren om du har ont i foten, än om du har skolsvårigheter och neuropsykiatriska problem.
Facket hade sagt ifrån
-Skulle oro, värk och sömnsvårigheter vara så vanligt förekommande på en arbetsplats hade facket sagt ifrån och vänt sig till arbetsmiljöverket. Men när det gäller skolan, och barnen är arbetstagarna, så tillåts situationen bero, säger Valdemar Landgren.
Hur har det blivit så här?
-Skolan har en läroplan som betonar abstrakt tänkande och eget ansvar för inlärningen utan någon hänsyn till barns olika förutsättningar. Skolverket beräknar att cirka 15 procent årligen inte når de grundläggande läromålen för grundskolan. Man förväntar sig inte att alla elever ska hoppa 1.40 meter i höjdhopp, men när det gäller andra normalfördelade förmågor såsom koncentration och abstrakt tänkande, så ligger ribban kvar.
Krävs en fastställd diagnos
Hur påverkar detta barnen?
-Fler barn med neuropsykiatriska problem i gråzonen för det normala får därför svårigheter i skolan. Så istället för en läroplan anpassad efter barns faktiska behov och förmågor, har vi en situation där det verkar krävas en fastställd diagnos för att få hjälp att nå målen. Detta är sannolikt en delförklaring till både stressymtom och stor efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar.
Vad görs idag för att hjälpa de barn som drabbas?
-I Sverige faller ansvaret på en rektor, att göra en plan för hur denna långa rad av hälsoproblem ska hanteras i skolan, alltså en person utan medicinsk utbildning. Vårdens lösning är “patientpingis”, där elevhälsan, vårdcentralen, barnmedicin och BUP endast ser sin “del” av ansvaret. I mitten är familjen som studsar fram och tillbaka mellan vårdaktörerna. Det leder till en splittrad, ineffektiv och utdragen vårdprocess.
Hur borde det fungera?
-Jag skulle önska en barnsjukvård som finns lättillgänglig i barnets egen vardag. Barn lever i ett litet sammanhang som kretsar kring familjen och skolan – det är där den medicinska och sociala hjälpen och samtidiga ESSENCE-kompetensen borde finnas.
LÄS MER: Skolan och elev(o)hälsan | Gillbergcentrum, Göteborgs universitet (gu.se)
Fakta:
ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) är en samlingsterm för alla de tillstånd med tidigt debuterande beteendeproblem och/eller kognitiva svårigheter som leder till konsultation hos en mängd olika specialister, som ofta inte har något nära samarbete med varandra.