Sjukhusledningen om strukturförändringar på Skaraborgs sjukhus
Efter beslut i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden den 31 augusti om strukturförändringar på Skaraborgs Sjukhus, har nu ärendet gått tillbaka till styrelsen för Skaraborgs Sjukhus. Frågan kommer att hanteras vid ett extrainsatt styrelsemöte 12 september.
Sjukhusledningen vill vara tydliga med att det arbete som bedrivs görs med patientsäkerheten i fokus. Ett eventuellt beslut innebär att vi levererar samma vård som idag fast på ett annat sätt. Det kan vara att man som patient får söka vård på annan ort eller en annan vårdgivare. Samtidigt utvecklar vi det som fungerar bra idag, till exempel att patienter erbjuds digitala vårdmöten där det är lämpligt.
Vi förstår den oro som finns hos medarbetare, patienter och invånare kring förslaget om strukturförändringar på SkaS. Här nedan svarar chefläkarna, Annette Trenge Jarlshammar och Christer Printz, tillsammans med sjukhusdirektör Stellan Ahlström på några av de frågor som förekommer.
Vad händer just nu, Stellan Ahlström?
Förslagen som hanteras nu är svaret på det uppdrag som sjukhusledningen fick från styrelsen i december. Efter beslut i strategiska nämnden den 31 augusti har ärendet nu gått tillbaka till styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, som tar upp detta vid ett extra styrelsemöte den 12 september.
Stellan Ahlström, varför har inte en åtgärdsplan om vad som kommer istället presenterats?
Den praxis som gäller säger, att först efter att SkaS styrelse har fattat beslut kan uppdraget ges sjukhusdirektören, att ta fram en plan för kompensatoriska åtgärder. Sjukhusdirektören har inte mandat att ta fram en sådan plan i nuläget.
Varför har man valt att bygga en ny byggnad inklusive bland annat akutmottagning i Skövde?
Behovet av nya lokaler är mycket stort. Sjukhuset i Skövde är 50 år och operationsavdelningen i Skövde har stora brister både ur verksamhets- och fastighetsperspektiv. Nuvarande akutmottagning i Skövde är dimensionerad för 25 000 besök per år och under 2022 var besöksantalet ca 55 000. Den nya akutmottagningen är dimensionerad för 75 000 besökare.
Nybyggnaden är också nödvändig för att möjliggöra erforderlig PCB- sanering. Ett alternativ att vara kvar i nuvarande lokaler för akutmottagning och operation finns inte, då dagens lokaler inte uppfyller de krav som gäller idag, säger Stellan Ahlström.
Christer Printz, du är en av två chefläkare vid Skaraborgs Sjukhus. Stämmer det att många av besökarna på akutmottagningar egentligen borde omhändertas inom primärvården?
Vi vet att många som söker till våra akutmottagningar har lättare symptom som bättre omhändertas inom Primärvården. En bedömning är att det rör sig om uppemot en tredjedel av besökarna.
Annette Trenge Jarlshammar, du är också chefläkare vid SkaS. Vad innebär förslaget för patientsäkerheten?
Det finns alltid risker vid akuta sjukdomstillstånd. Det viktigaste är att rätt behandling sätts in så snart som möjligt. Då krävs det att vi har rätt kompetens i ambulanserna och att SkaS har specialister i tjänst för alla jourlinjer vid mottagandet. Vid en sammanlagd bedömning så kommer inte patientsäkerheten att försämras.
Det finns stor oro från medarbetare och invånare kring patientsäkerheten och att man inte ska hinna få akutvård i tid. Vad säger ni om det?
– Vi har respekt för oron och engagemanget, men vill understryka att patientsäkerheten alltid finns med i vårt arbete och i de förslag som finns. Den akuta vården finns kvar, men i annan form. Redan idag behandlas bland annat akuta hjärtinfarkter och trauma i Skövde. Sjukvården blir allt mer specialiserad och för att ha rätt specialistkompetens på plats dygnets alla timmar behöver vården centraliseras, på så sätt ökar möjligheten att rätt jourläkare är på plats. Dessutom har den pre-hospitala vården utvecklats enormt och den utvecklas ständigt, säger Christer Printz.
Stellan Ahlström, hur ser du på påståenden om att sjukhuset i Lidköping monteras ned i och med förslaget?
Så ser jag det inte alls, förslaget innebär också en satsning på SkaS Lidköping som även i framtiden spelar en mycket viktig roll för den totala vården i Skaraborg. Sjukhuset i Lidköping föreslås bli ett sjukhus för planerad specialistvård med stor volym operationer som kräver postoperativ vård eller vårdavdelning för eftervård. Vissa operationer som idag utförs på andra sjukhus i Skaraborg koncentreras till Lidköping för att uppnå högre kvalitet och produktion.
Har man tagit hänsyn till befolkningsutvecklingen i Skaraborg när man lagt fram förslag till förändringarna på Skaraborgs Sjukhus?
Ja, det har man gjort. Den största påverkan på vårdbehovet vid en befolkningsökning är dock inom primärvården som är den vårdnivå som omhändertar de allra flesta fall. Specialistsjukvården har ett uppdrag inom hela Skaraborg och arbetar för en god tillgänglighet i hela Skaraborg, säger Annette Trenge Jarlshammar.
Hur långt är avståndet till närmaste akutmottagning inom kommunerna i Västra Götalandsregionen?
Cirka 120 000 invånare i VGR har längre avstånd än 49 km till närmaste akutmottagning. (49 km motsvarar avståndet mellan centralorterna för Skövde och Lidköping. Sedan finns det områden i kommunernas ytterområden som innebär ett längre avstånd.)
42 av 49 kommuner i VGR har ingen akutmottagning i sin kommun, säger Stellan Ahlström.
Vad är avgörande när det gäller vård i ett akut läge, Christer Printz?
De senaste åren har ambulanssjukvården utvecklats från att bara transportera patienter till att numera utföra avancerad pre-hospital vård. Det är avgörande att akutvården börjar i ambulansen och inte först på akutmottagningen. Ambulanserna är numera välutrustade och bemannade med både ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterskor.
Vilken vård kan man ge redan i ambulansen?
Det finns en stor arsenal av hjälpmedel för andningshjälp, blodstillning, smärtbehandling, hjärtmediciner för behandling av hjärtarytmier, hjärtinfarkter, mekaniskt assisterade bröstkompressioner vid hjärtstillestånd, hjärtstartare etc. Ambulanserna har också direktkoppling till sjukhusets jourläkare, dygnet runt, när så krävs, säger Christer Printz.
Hur har ni tänkt att lösa tillgången på ambulanser?
Just nu simulerar verksamheten för att få en jämlik ambulanssjukvård i hela Skaraborg. Vi tittar på de sårbara delarna. Det handlar inte enbart om en ekonomi utan en omställning av vården, säger Stellan Ahlström.
Hur arbetar man med risk- och konsekvensanalyser inför ett beslut eller förändring i verksamheten?
Inför en större förändring genomförs alltid en risk- och konsekvensanalys i samråd med fackliga parter, vilket också har gjorts när det här förändringsförslaget har arbetats fram. Den färdigställs nu och kommer att finnas tillgänglig i handlingarna inför möte i SkaS styrelse den 12 september, säger Stellan Ahlström.
Stellan Ahlström, varför är risk- och konsekvensanalysen först nu?
Den nya politiska organisationen i VGR innebär att SkaS styrelse samt de två hälso- och sjukvårdsnämnderna har olika uppgifter. Tanken är utifrån ett demokratiskt perspektiv, att vissa frågor kan beslutas av respektive sjukhusstyrelse, medan andra kräver att ärenden skickas vidare till högre/central politisk instans. Så är fallet om förslaget om utbudsförändringar.
Förslaget kommer ursprungligen från SkaS styrelse, men ett beslut om den här typen av utbudsförändringar får inte SkaS fatta själva, varför ärendet har gått vidare till operativa hälso- och sjukvårdsnämnden. De har i sin tur godkänt förslaget och bedömt att SkaS kan uppfylla sitt uppdrag enligt vårdöverenskommelsen, men krävt att en erforderlig riskanalys utförs. Ärendet har också gått vidare till strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden för att stämma av att förslaget följer VGR:s övergripande strategier och planer. Det är just det som den strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden har tittat på och inte risk- och konsekvensanalysen. Analysen har enligt den politiska processen sin hemvist hos SkaS styrelse inför sitt sammanträde 12 september.
Vilken skillnad i verksamhet är det på akuten i Lidköping och Skövde idag?
Eftersom Lidköping inte är ett traumamottagande sjukhus och inte heller ett sjukhus med sjukhusbunden bemanning dygnet runt, året runt inom flera olika specialiteter har Lidköping inte rätt resurs att ta emot traumafall eller avancerade fall inom ett flertal olika patientgrupper. SkaS Skövde är ett komplett akutsjukhus på länsnivå, säger Annette Trenge Jarlshammar och fortsätter:
VGR har succesivt utvecklat vården för att leverera den kvalitet som krävs. PCI vid akut hjärtinfarkt, kärlkirurgi, trauma, förlossning, barnsjukvård, intensivvård, neonatalvård, akutkirurgi inkl ortopedi med mera har koncentrerats till ett färre antal sjukhus för att kompetens, patientsäkerhet och arbetsmiljö ska upprätthållas. Det är detta VGR har kompetensförsörjningsplaner för. Även inom de andra områdena finns det tydlig evidens för att volym och överlevnad hänger ihop.
Finns det förutsättningar i Skövde för att ta emot det akuta flödet för hela Skaraborg?
Ja, det kommer det att göra, säger Christer Printz.
Finns det tillräckligt med vårdplatser för att hantera ett ökat akut inflöde i Skövde?
Sjukhusdirektören har gett verksamhetscheferna ett uppdrag att gemensamt öka antalet disponibla vårdplatser under hösten, säger Annette Trenge Jarlshammar.
Varför fick inte de som ville vara med på mötet med strategiska nämnden komma in och närvara?
Det enda mötet i regionen som är öppet för allmänheten är Regionfullmäktige, övriga möten hålls inom stängda dörrar. Det här sker enligt riktlinjer i kommunallagen.