Så kan sjukvården bli mer jämlik för strokepatienter

Uppdaterad:
Publicerad:
Fysioterapeut Jessica Strandhag, Närhälsan Skövde, och Jacques Riad, överläkare Ortopedi, Skaraborgs Sjukhus. Foto: Peter Johansson/Bild och Media

Hur kan sjukvården bli mer jämlik och skapa ökad delaktighet för strokepatienter, som upplever rörelseinskränkning och att samspelet med andra människor begränsas? Det ska överläkare Jacques Riad vid Skaraborgs Sjukhus undersöka i ett innovationsprojekt, som är alldeles nytt i sitt slag och aldrig har prövats internationellt.

- Vi förväntar oss att projektet leder fram till ökad kunskap och insikt inom sluten- och öppenvården kring de problem med nedsatt rörlighet och fotfelsställning som kan uppstå efter stroke. Projektet kan stimulera till ett ökat gemensamt intresse att förbättra vården efter stroke, säger Jacques Riad.

Frågorna han ställer sig är följande:

  • Hur upplever och påverkas individen efter stroke, gällande aktivitetsgrad, självständighet samt deltagande och beslut om sin vård?
  • Vilken rehabilitering har man som strokepatient genomfört?
  • Hur vanligt är det med utvecklande av fotfelställning och rörelseinskränkning?

Ett första steg

Projektet innefattar vårdpersonal med olika yrken, olika arbetsplatser och förhållanden med syftet att komma till en samlad insikt och förståelse, och arbeta vidare, för att kunna erbjuda en avancerad och jämlik vård efter stroke. Till exempel kommer fysioterapeuten Jessica Strandhag vid Närhälsan Skövdes rehabmottagning, som träffar många strokepatienter, att delta i projektet.

-Detta innovationsprojekt är ett första steg. Om det visar sig att det är en framkomlig väg, att våra tankar och idéer har bärighet, vill vi vidareutveckla projektet med målet att kunna erbjuda en multidisciplinär bedömning och behandling, i första hand i Skaraborg, säger Jacques Riad.

Aldrig gjorts tidigare

Projektet, som beviljats medel från Innovationsfonden VGR, är nytt i sitt slag och har inte tidigare genomförts i Sverige. 

-Den här studien kan ge en möjlighet att studera förekomst och grad av fotfelställning och hur individen påverkas av sin rörelseinskränkning. Att den görs på befolkningsbasis har såvitt vi vet aldrig tidigare genomförts internationellt.

De flesta som drabbas av stroke, cirka 80 procent, kan gå efter att de insjuknat. Men många upplever svårigheter, och kvalitén på gångförmågan är inte närmare känd. Inte sällan utvecklas över tid en ökad muskelspänning och en typisk fotfelställning, som gör det svårt att stå och gå. Uppföljning och rehabilitering efter stroke varierar och många patienter upplever att de inte fått tillräcklig hjälp.

Begränsad kunskap

-Det finns begränsad kunskap hos vårdgivare om möjlighet till behandling av fotfelställning, bland annat med ortopedisk operation med vadmuskelförlängning och senförflyttning, som väsentligt kan förbättra gångförmågan. Därför är det få patienter som remitteras till ortopedisk bedömning, säger Jacques Riad.

Han tillägger:

- Med den här studien vill vi slå fast om det förhåller sig på det sätt vi tror, att många är påverkade, och kan och vill bli hjälpta.

Om projektet

Alla personer som genomgått stroke i Skaraborg de senaste tre åren kommer identifieras, via sjukhusens patientregister. Sedan genomförs gånganalys, klinisk undersökning, intervju av självskattad patientupplevelse via Strokehälsan liksom andra enkäter om aktivitet, mål och livskvalitet. Vid Skaraborgs Sjukhus Skövdes moderna Gånganalyslaboratorium utförs en enklare 2-dimensionell markörfri gånganalys. I laboratoriet finns också möjlighet att filma och fotografera, liksom utföra fotavtrycksmätning och de mer kliniska undersökningarna, ledrörlighet, spasticitetsbedömning och Timed Up and Go.

Sök medel från Innovationsfonden