Patienter vid Njurmedicinmottagningen når målblodtryck med egenmonitorering

Blodtrycket följs upp dagligen genom egenmonitorering där patienten själv registrerar sina värden i hemmet och sjukvården korrigerar medicineringen eller ger stöd på andra sätt vid behov. Inom ett par månader har en hög andel av alla patienter, 80–90% nått sitt målblodtryck.  

Ted Millberg, överläkare på Njurmedicinmottagningen vid SkaS Skövde, reflekterar över de goda resultaten:

- Vi har självklart uppnått bra resultat tillsammans med våra patienter även utan egenmonitorering, men det som skiljer sig här är att en mycket hög andel av alla individer i gruppen som använt egenmonitorering har nått målet.

Än så länge är det få patienter som testat egenmonitorering och tiden i uppföljning är än så länge relativt kort. Därför kan vi inte dra några långtgående slutsatser, men Ted tror att det kan finnas flera faktorer med egenmonitorering som kan ha bidragit till att så många patienter uppnått sitt målblodtryck: 

- Ju mer data vi har att prata om, desto mer engagerad patient har jag framför mig. Det är tydligt att patienten tar ett större ansvar för egen hälsa och blir mer delaktig i sin vård genom att mäta och registrera sina värden dagligen. Att se resultaten förbättras dag för dag gör att motivationen ökar. När patienten når sitt målblodtryck är det ett kvitto på att engagemanget har gett önskat resultat – upplevd bättre hälsa och livskvalitet. 

Patienter vana vid egenmonitorering

Njurmedicinmottagningen startade sitt arbete med egenmonitorering i Vård och Hälsa under hösten 2023 och har sedan dess erbjudit en mindre grupp patienter med högt blodtryck att testa det digitala verktyget.

- De flesta av våra patienter är redan vana vid egenmonitorering eftersom flertalet, på eget initiativ, mäter sitt blodtryck hemma varje dag med en blodtrycksmätare. Skillnaden är att, i stället för att skriva upp resultaten på en papperslapp så registreras patientens värde automatiskt i appen Vård och hälsa. Resultaten blir tillgängliga för både patient och vårdgivare i realtid där vårdgivaren omedelbart kan korrigera medicineringen eller ge stöd på andra sätt vid behov, berättar Ted Millberg.

På Njurmedicinmottagningen vid Skaraborgs Sjukhus är två erfarna sjuksköterskor anslutna till pilotprojektet. Enligt rutin ska patienterna följas upp minst två gånger i veckan men i praktiken sker det dagligen eftersom man ser stora fördelar med att kunna agera snabbt när en patients värden avviker. Vid avvikelser undersöker sjuksköterskorna hur situationen ser ut, rådgör med läkare vid behov, och kan sedan kommunicera direkt med patienten via chattfunktionen. 

Så fungerar det

För att komma i gång med egenmonitorering som en patient med njursvikt krävs endast en mobiltelefon där appen Vård och hälsa är nerladdad, legitimering med bankID och mätutrustning från Hjälpmedelscentralen som kvitteras ut från mottagningen. Sedan är det bara att sätta i gång. Patienten mäter och registrerar blodtryck, puls och vikt dagligen och svarar på symtomformulär en gång per vecka i appen Vård och hälsa och blir kontaktad av vården vid avvikande värden. Patienten kan även själv enkelt kontakta vården direkt i appen.

- Att kunna se sina resultat i realtid och över tid har visat sig vara motiverande för våra patienter av flera skäl. Patienten motiveras av den långsiktiga målbilden att bevara sina njurar för framtiden och att åldras på ett bra sätt. Lite mer oväntat är kanske det faktum att när "vården ser hur det går för dig" blir patienten mer benägen att agera enligt läkarens ordinationer, säger Ted Millberg. 

Tillsammans med sina patienter ser Ted Millberg på markörer som äggvita i urin, EKG och ibland vikt. Genom egenmonitorering kan patienten själv mäta blodtryck och vikt hemma men eftersom det inte finns tillräckligt bra utrustning ännu för att mäta äggvita i urin, behöver patienten lämna urinprov hos sin vårdcentral. 

Färre allvarligt sjuka patienter

Eftersom det är få personer som testat egenmonitorering är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida egenmonitorering leder till färre mottagningsbesök, men för Ted Millberg är det solklart: 

-Genom att kontrollera blodtrycket förhindrar vi vidare utveckling av njurskadan. Patienten får en bättre hälsa och ökad livskvalitet. Sjukvården får färre alvarligt sjuka patienter och fler patienter med en lättare, och ibland även reversibel, njurskada. Det är det som är den stora vinsten, både för patienten och för sjukvården. 

Fler patienter kommer att erbjudas egenmonitorering

Nu när vi har fått så bra resultat kommer vi satsa bredare och erbjuda egenmonitorering till allt fler av våra patienter. Våra medarbetare är positiva till arbetssättet och egenmonitorering passar för de flesta av våra patienter som kan hantera en mobiltelefon och har bankID. Ted Millberg ser fram emot att följa fler patienter och deras hälsodata för att kunna se effekten av egenmonitorering över tid. 

- Med fler patienter som egenmonitorerar kommer vi ha möjlighet att formulera en frågeställning som sedan testas kliniskt. Vi ser positiva resultat nu men kan inte veta vad det beror på eller om vi bara haft tur. 

Det finns ett fenomen inom vården som kallas för ”vitrockshypertoni”. Det innebär att en patients blodtryck som mäts på sjukhuset är för högt eftersom patienten blir stressad av själva momentet.

- När man mäter själv hemma är man i lugn och ro vilket ger ett lägre blodtryck. Men även med förbehåll för ”vitrockshypertoni” skiljer sig resultaten som uppnåtts i gruppen som egenmonitorerat, säger Ted Millberg. 

Är du patient på njurmedicinmottagningen och intresserad av att starta med egenmonitorering? Kontakta Njurmedicinmottagningen eller be vårdpersonalen berätta mer vid nästa inbokade besök.