ORTOPEDISTUDIE: Ingen skillnad på manlig och kvinnlig operatör

Vad handlar studien om?

Studien är en retrospektiv registerstudie med syftet att undersöka om det finns skillnader i oönskade händelser inom 90 dagar efter primär höftprotesoperation, som kunde bero på viket kön den opererande läkaren har. En oönskad händelse är i studien definierad som en återinläggning på sjukhus på grund av både kirurgiska och medicinska komplikationer inom 90 dagar efter operationen. Studien är baserad på nästan 12 000 höftprotesoperationer utförda av 200 operatörer,utförda vid något av Västra Götalandsregionen sjukhus mellan åren 2008 och 2016. Studien bygger på registerdata från Svenska Höftprotesregistret (nu sammanslaget med Svenska Knäprotesregistret till Svenska Ledprotesregistret), lokala sjukhus data samt utfallsdata från Västragötalandsregionens vårdgivardatabas VEGA.

Resultatet visar att det inte finns någon statistisk signifikant skillnad i risk för patienterna att drabbas av en oönskad händelse avsett om det är en kvinnlig eller manlig operatör även efter justering (justerat för patienten ålder, kön och samsjuklighet samt för operatörens årliga volym) av riskfaktorer som skulle kunna påverka resultatet. Andelen oönskade händelser i studien var för manliga operatörer sju procent och kvinnliga sex procent. De kvinnliga operatörerna opererade i genomsnitt något färre operationer årligen (19) jämfört med männen (23). Dock såg vi att skillnaden var betydlig mer ojämlik mellan ST-läkare; sex operationer per år för kvinnor och elva för männen.

Vilken betydelse har detta för patienterna?

Det har tyvärr visat sig i tidigare studier att patienterna ser på manliga och kvinnliga operatörer på olika sätt. Den manliga operatören ses som mer tekniskt kunnig än den kvinnliga, men att den kvinnliga operatören är mer varm och social kompetent. Med denna studie hoppas vi bidra till att ändra på denna uppfattning och att patienter skall kunna känna sig trygga med att resultatet av deras operation bli så bra som möjlig oavsett om det är en man eller kvinna som utfört ingreppet.

Hur kom det sig att du skrev om just detta?

Höftprotesoperationer är en av de vanligaste operationerna, inte bara i Sverige utan även internationellt sett och jag har tidigare publicerat några artiklar om operatörens påverka på resultatet efter operation. Och då har jag också funderat mycket på om det eventuellt skillnader i resultat mellan operationer som är utförda av manliga eller kvinnliga läkare.

Ortopedin ses ibland som den sista manliga bastionen och att en ortopedläkare behöver vara stor och stark för att orkar med. I tidigare internationella studier har det påvisats att kvinnor väljer bort ortopedi som arbetsfält på grund av att de inte tror sig klara av det fysisk eller att de blir bortvalda då arbetsgivaren inte tror att det orkar med arbetet.

Och när man tänker i ett vidare perspektiv så handlar det också om hur vi skall kunna försörja ortopedläkarprofessionen i framtiden då en majoritet av de som går på läkarprogrammen idag är kvinnor. Vilket kan medföra stora rekryteringsproblem inom ortopedläkarprofessionen i framtiden om synen på hur ortopedin ändras både utifrån och inifrån.

Den är publicerad i The Journal of Bone and Joint Surgery. Vad är detta för tidskrift?

The Journal of Bone and Joint Surgery är American Orthopaedic Association vetenskapliga tidskrift och har utkommit sedan 1889. Tidskriften är en av de högst rankade av alla vetenskapliga ortopediska tidskrifterna och utkommer med 24 nummer årligen. Ungefär tio procent av studier som skickas till tidskriften accepteras för publicering och en övervägande andel av de studier som publicerad är nordamerikanska.

Vilken betydelse har publiceringen för dig i din yrkesroll som sjuksköterska och forskare inom ortopedi?

För mig som förste författare och ansvarig forskare har arbetet med denna studie för mig personligen varit mycket utvecklande, då jag inte tidigare har samarbetet med alla av medförfattarna i denna studie. Det har också var utvecklande, då medförfattarna kommer från många olika forskningsmiljöer både inom och utanför Sverige med olika traditioner. Då min syn på forskningsmetodik är att det är en kontinuerlig pågående lärande process och att få ta del av andras kunskap och tankar kring framför allt metodik och resultat är mycket lärorikt.

Förutom denna publicerad studie så finns det ytterligare två studier på ämnet manliga och kvinnliga ortopedläkare inskickade på ämnet manliga och kvinnliga ortopedläkare till olika tidskrifter inför en eventuell publicering. Under hösten 2022 kommer jag tillsammans med en del av medförfattarna till denna publicerade studie att gå vidare med ytterligare studier. Syftet är att få fördjupad kunskap om eventuella skillnader i personlighet hos läkare som eventuellt påverkar vissa beslut som tas inom sjukvården.

Hur viktigt är det att det bedrivs forskning inom Skaraborgs Sjukhus?

Skaraborgs Sjukhus skall som alla sjukhus medverkatill  forskning för att utveckla vården och ta fram nya behandlingsmetoder samt få fördjupad kunskap om hur vi kan göra det bättre för våra patienter.

Det är också viktigt i en sjukhusorganisation att det finns disputerade medarbetare som självständigt kan bedriva forskning, men även vara ett stöd till verksamheterna i vetenskapliga frågor.