Organdonation räddar liv - men behovet större än tillgången
Organdonation har stor betydelse för de människor vars liv inte går att rädda om de inte får ett donerat organ. Donation räddar liv men tyvärr är behovet av organ större än tillgången, säger Jacob Helenius, donationsansvarig läkare och Linda Sjöberg, donationsansvarig sjuksköterska vid Skaraborgs Sjukhus. Foto: Garbis Sarafian/Bild och Media
Hur många inom Skaraborgs Sjukhus är involverade i arbetet med organdonation?
Det är först och främst personalen på IVA, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar med och uppmärksammar potentiella organdonatorer.
Just nu har vi en DAL (donationsspecialiserad läkare) och en DAS (donationsspecialiserad sjuksköterska) som arbetar mer ingående med just organdonation.
Skas har två DOSS (donationsspecialiserad sjuksköterska) som åker ut och hjälper till vid donationsprocesser i hela VGR och Varberg.
Personalen på Anestesi/Operation blir också involverade i donation då det blir aktuellt med en uttagsoperation.
Vem blir organdonator?
För att kunna bli organdonator måste du avlida på en intensivvårdsavdelning under pågående intensivvårdsbehandling. Det är först när livet inte går att rädda trots stora intensivvårdsåtgärder med livsuppehållande behandling som frågan om organdonation kan bli aktuell.
Det finns ingen som kan donera sina organ utan att få organbevarande behandling, detta kan enbart ges på IVA och är en förutsättning för alla som vill donera sina organ efter döden.
Den organbevarande behandlingen är i stort sett densamma som de flesta intensivvårdspatienter får i livräddande syfte men ges då i stället med syfte att bevara organens funktion så att de går att transplanteras.
Primärt handlar det om att hålla organen syresatta med hjälp av respirator, men även ha en stabil cirkulation för blodtryck och puls med hjälp av läkemedel samt se till att njurarna får en bra cirkulation.
Då sjukvården gjort allt för att rädda en människas liv men det trots det inte går att rädda så kommer vi utreda donationsviljan. Om patienten är positiv till organdonation är det intensivvårdens ansvar att uppfylla detta i de fall det är möjligt.
Vilken betydelse har organdonation?
Organdonation har en stor betydelse för de människor vars liv inte går att rädda om de inte får ett donerat organ.
Donation räddar liv men tyvärr är behovet av organ större än tillgången.
Just nu är det 730 personer som är på väntelistan i behov av ett eller flera organ.
I snitt avlider en till två personer i veckan på grund av organbrist.
Hur är donationsviljan bland svenskarna?
Donationsviljan är hög i Sverige, 8 av 10 är positiva till att donera sina organ efter sin död men enbart 2 av 10 finns anmälda i donationsregistret. Önskan är att så många som möjligt gör sin vilja hörd oavsett man är positiv eller negativ inställd. Detta kan göras i donationsregistret men du kan likväl tala med dina anhöriga om vad man vill. Huvudsaken är att man gjort sin vilja hörd.
Vilka organ kan doneras?
Som organdonator kan du donera njure, lever, lunga, hjärta, bukspottkörtel och tunntarm. Det går också donera vävnader så som hud, hjärtklaffar, hornhinnor och benvävnad.
Förra året ökade antalet organdonatorer med 25 procent vilket är jätteglädjande! Det var då 258 personer som efter sin död kunde donera sina organ vilket i sin tur gav drygt 800 personer chansen till att få ett nytt liv.
Det är ju fantastiskt att kunna få en chans att fortsätta leva sitt liv, men även för de närstående runt omkring att få ha kvar sin kära, kanske sin mamma/pappa eller sitt barn.
Vi som arbetar med detta ser också att organdonation ofta har stor betydelse för den avlidnes anhöriga. Känslan av meningslöshet när en nära anhörig avlider är självklar, men att veta att någon annan får chansen till ett bättre liv kan ofta göra denna känsla något mildare.
Vad innebär det att vara donationsansvarig sjuksköterska vid SkaS?
Organdonation är en sällanhändelse, Skas sjukhus har i snitt 2-4 organdonatorer per år. Det kan gå år innan man själv ställs inför att jobba med en organdonationsprocess.
Här kommer mitt arbete som DAS in i att stötta upp, ge information och internutbildning till kollegor. För det behövs kurser i grundläggande och avancerad organdonation.
Hålla enheten uppdaterade om lagar och förordningar som förändras och förmedla ut till kollegialet. Donationspärmen som vi jobbar i ska hela tiden vara uppdaterad.
Vi möter donationsfamiljer för ett efterlevnadssamtal.
Hur har arbetet förändrats under tiden du jobbat med detta?
Organdonation från avlidna har haft en positiv utveckling de senaste 10 åren i Sverige .Detta är en följd av ökat fokus på donationsfrågan och ett målmedvetet donationsfrämjande arbete inom Hälso och Sjukvården.
Ett förtydligande i lagstiftningen om organbevarande behandling och medicinska insatser efter döden gjordes sommaren 2022 vilket klargör en tydligare donationsprocess.
Den nya lagen stärker även individens vilja och önskan.
Det finns nu två olika donationsprocesser, DBD och DCD. Införandet av ytligare en process att donera organ har skapat möjlighet för fler att bli donatorer.
RDC väst, Regionalt Donationscentrum startades upp på Sahlgrenska Universitetssjukhus 1/1-2023. Detta har skapat en kvalitetsökning och professionalisering av donationsprocessen och ett ökat stöd till intensivvården i hela regionen.
Vilken kontakt ni med patient/anhöriga?
Initialt kan vi enstaka fall etablera en kontakt med den sjuka patienten men oftast är patienten så medvetandesänkt redan vid ankomst till intensivvården att kontakten är väldigt begränsad.
Stort fokus hamnar därför på de anhöriga. Anhöriga till svårt sjuka befinner sig ofta i djup kris och chock. Det är viktigt att de hela tiden får vara med och få fortlöpande information om läget. De har ofta många frågor och funderingar som man måste ge tid till. Finns barn med i bilden ser vi gärna att även de är med.
Det är viktigt att se till att de får i sig mat och försöker sova, vi har ett anhörig rum som de får tillgång till. Vi försöker få dem gå ut på en kortare promenad och få lite friskluft, och kanske ta en dusch.
Många gånger kopplar vi in sjukhuspräst eller kurator som ett extra stöd till de anhöriga.
Innan frågan om organdonation lyfts så bör de ha landat lite i allt kaos de har, att de tagit till sig vad som hänt, förstå att sjukvården gjort allt som går men livet går ändå inte att rädda.
Det underlättar mycket för de anhöriga om de redan innan vet den svårt sjukes donationsvilja. Vet de inte det så ska de försöka tolka dennes vilja, vilket inte alltid är så lätt.
Råd till allmänheten
Våga ta upp och diskutera donation med dina närmsta. Sätt er ned vid frukostbordet och diskutera vad ni i familjen vill. Det viktiga är att göra sin vilja och inställning till organdonation hörd. Det räcker med att man talat om sin vilja för sina närstående, men man kan också anmäla sig till Socialstyrelsens donationsregistret, Anmäl dig till donationsregistret - Socialstyrelsen detta oavsett ålder och sjukdom.
Ett känt ställningstagande underlättar både för närstående och vården om man skulle hamna i det som inte får ske, en donationssituation.
LÄS MER: