Nollvision – nu införs det finska greppet
I Finland är gammal hederlig barnmorskekunskap nyckeln till att förebygga förlossningsskador. Med införandet av "det finska greppet" inleder Skaraborgs Sjukhus arbetet med en nollvision för allvarliga bristningar.
Hur kommer det sig att andelen allvarliga bristningar är mer än hälften så låg i Finland jämfört med Sverige? Det korta svaret lyder: det finska handgreppet – ett grepp där barnmorskan i förlossningens slutfas hjälper kvinnan att bromsa farten och stöder mellangården med sina händer, ett så kallat perinealskydd.
Mer styrning
– I övriga Norden har en hands off-taktik varit vanligare sedan 1990-talet, där barnmorskorna har tagit en mer avhållsam roll i förlossningen. Studier visar dock att ett mer barnmorskestyrt framfödande ger minskade bristningar. Därför vill vi ändra hos oss, så att barnmorskorna ger mer vägledning igen, säger Gerald Wallstersson, processchef inom kvinnosjukvården vid Skaraborgs Sjukhus.
Skaraborgs Sjukhus och Västra Götalandsregionen har anlitat makarna Tiina (barnmorska) och Jouko Pirhonen (läkare), som utvecklat arbetsmetoden med det finska greppet.
Tydliga resultat
–2005 inledde vi en studie där man undervisade fem norska sjukhus att använda perinealskydd. Då minskade andelen allvarliga bristningar från 4,3 procent till 1,2, säger Jouko Pirhonen.
Nyligen var paret Pirhonen på ett tvådagarsbesök på Skaraborgs Sjukhus i Skövde, då man föreläste för förlossningspersonalen och lärde ut metoden. I februari-mars, återkommer makarna för att under fyra veckor på BB Skövde instruera och följa personalens användning av det finska greppet.
–Det finns ju alltid en viss skepsis när det kommer någon utifrån som ska lära ut något nytt till yrkesmänniskor som jobbat länge inom sitt område. Men det vi lär ut är gammal, samlad kunskap och jag tycker att personalen vid Skaraborgs Sjukhus har bemött oss på ett väldigt bra sätt, säger Jouko Pirhonen.
Låg siffra kan bli ännu lägre
Inom Västra Götalandsregionen (VGR) arbetar man med en nollvision för allvarliga bristningar i samband med förlossningar. Skaraborgs Sjukhus ligger lågt i andel bristningar, 2,2 procent, vilket är under VGR:s måltal på 3 procent. Att jämföra med 0,36 procent i Finland.
–Vi vill naturligtvis att vår siffra sjunker ännu mer. Därför har vi också bildat en tvärprofessionell grupp hos oss som ska leda arbetet med nollvision bristningar. För att lyckas bli ännu bättre så vill vi att alla – läkare och barnmorskor – jobbar på samma sätt, säger gynläkare Karin Breding.
Fakta
Bristningar i samband med förlossning indelas i fyra olika huvudgrupper:
Grad 1: Bristningar i slidans slemhinna, mynning eller i mellangården, vilka läker realtivt snabbt.
Grad 2: Bristningar i slidans slemhinna och mynning samt i hud och muskler i mellangården och behöver ofta sys för att läka ordentligt.
Grad 3: Omfattar muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel.
Grad 4: Totalruptur – omfattar både ändtarmens slutmuskel och slemhinna.
Bildtext:
Gerald Wallstersson, processchef, Jouko Pirhonen, Tiina Pirhonen, Martenisa Doda, barnmorska, Karin Breding, gynläkare, irma Korhonen, enhetschef BB Skövde och Tina Forsell, barnmorska.
Foto: Bild och Media