Fler patienter överlever höftfraktur tack vare ändrade rutiner

Från vänster: Khadiya Ernholm, Anders Hagman, Kristina Eriksson, Jeanette Lundberg och Anna Martin, som alla ingått i projektgruppen. Foto: Bild och Media/Skaraborgs Sjukhus

Ändrade rutiner för vård och behandling av patienter med höftfraktur vid Skaraborgs Sjukhus har fört med sig mycket goda resultat. Antalet operationer inom ett dygn överträffar Socialstyrelsens mål och dödligheten på grund av sjukdom har sjunkit radikalt.

- Vi hade tur som under pågående mätningar fick ett tillfälligt tillskott av resurser i form av operationsutrymme. Det gjorde att patienterna med höftfraktur blev opererade fortare och det hade nog avgörande betydelse för att 30-dagarsdödligheten sjönk, säger Khadijah Ernholm, specialistläkare vid Ortopedkliniken.

Rädsla, ångest, smärta

En höftfraktur, som ofta drabbar äldre patienter, är ofta förknippad med rädsla, ångest, smärta och lidande. För en betydande del av höftfrakturpatienterna utgör detta livets slutskede. Att då också tvingas vänta på en operation lägger en extra börda på den som är drabbad.

Medarbetarna vid Skaraborgs Sjukhus akutmottagning såg på nära håll att det fanns ett stort behov av förbättring genom förändring för den här sköra patientgruppen. Därför startades ett projekt som innehöll tidig smärtlindring genom lokalbedövning av benet, minimering av smärtsamma förflyttningar, ändrade rutiner avseende tvätt före operation och blodförtunnande mediciner.

Snabbare till operation

-För individen har detta resulterat i mindre smärta och lidande, kortare väntan på operation samt ökad överlevnad, säger Khadijah Ernholm.

Under projektets gång ökades bemanningen vid operationsverksamheten, vilket har medfört att omkring 80 procent av patienterna opereras inom ett dygn och 30-dagarsdödligheten har sjunkit till 12 procent. Socialstyrelsens mål för operationer inom ett dygn ligger på 75 procent och i juli 2021 var dödligheten på grund av sjukdom nästan tre gånger högre bland höftfrakturpatienterna vid Skaraborgs Sjukhus än i övriga Sverige.

De positiva effekterna har också stor betydelse för personalen.

Utveckling och arbetsglädje

-Utvecklingsarbeten tar tillvara det personal ser som kan förbättras, vilket också stimulerar till mer utvecklingsarbete och dessutom ger arbetsglädje. Det ger också glädje att se att man förbättrar för patienterna, den dubbla uppskattningen att känna patienternas positiva respons och att känna sig lyssnad på av arbetsgivaren gör att ett plus ett blir tre, säger Anders Hagman, överläkare inom internmedicin.

Hon tillägger:

-Tack vare detta har vi också synliggjort en patientgrupp som inte har en stark patientförening som talar för dem.

Hur ser ni på möjligheterna att utveckla detta ännu mer?

-Det finns fortfarande massor av förbättringar som kan göras. Vi ämnar fortsätta på det utstakade spåret att systematiskt fila på vårdkedjan och bidra med det vi kan.