Egenmonitorering kan förbättra vården för barn med obesitas

Barnsjuksköterskorna Alexandra Kargård och Veronica Norrbin vid Skaraborgs Sjukhus Barn- och ungdomsmedicin i Lidköping ingår i ett pilotprojekt där man startat Egenmonitorering för barn med obesitas. 

Projektet, som även inkluderar en enhet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, startade i oktober 2024 efter önskemål från de involverade enheterna. Än så länge har cirka tio patienter vid Skaraborgs Sjukhus anslutit sig till tjänsten. Projektet är fortfarande i ett tidigt skede, men både patienter och vårdpersonal är hittills positiva till egenmonitoreringen. 

- Det är ett verktyg som känns rätt i tiden och som kan bidra till att förbättra vården för barn med obesitas, säger Alexandra och Veronica. 

Även vid Sahlgrenska universitetssjukhuset är upplevelsen positiv. Malin Örn, specialistsjuksköterska vid Regionalt obesitascentrum barn på Drottning Silvias barnsjukhus (SU) berättar: 

- Många barn och ungdomar föredrar att kommunicera digitalt, och en chattfunktion i en vårdapp kan sänka tröskeln till att kontakta vården. Det kan öka tillgängligheten och minska behovet av fysiska besök som kan påverka skolgången. 

Hjälper till att hålla motivationen uppe

För patienten finns det flera fördelar med egenmonitorering. Att själv kunna registrera sina hälsovärden i en app och kommunicera med vårdpersonal via chatt uppskattas av barnen av flera anledningar.  

- Det kan vara svårt för barnen att berätta om sin hälsa vid ett enskilt mottagningsbesök eftersom de är utspridda till var tredje månad. Eftersom barnen är mycket “här och nu” uppskattar de att kunna skriva av sig i chattfunktionen när det passar, säger Alexandra. 

- Vi ser också att det är lättare för barnen att skriva om hur de mår än att uttrycka det verbalt i ett fysiskt möte. När vi frågar om barnens hälsa vid ett mottagningsbesök får vi ofta ett kort “bra” tillbaka men i appen får vi en bredare bild av barnets hälsa, säger Veronica. 

En av de största vinsterna är att barnen kan följa sina framsteg dagligen, vilket ökar deras motivation och engagemang. 

En vårdnadshavare uttryckte det så här: "Att kunna följa trendkurvan är stimulerande. Egenmonitorering hjälper till att hålla motivationen uppe, både för mig och mitt barn.” 

För många av patienterna är det skönt att slippa stressen och obehaget med att behöva besöka mottagningen. Det förekommer ofta samsjuklighet där   neuropsykiatriska sjukdomar är vanligt förekommande, vilket kan göra att ett sjukhusbesök känns svårt eller omöjligt att genomföra.

Enklare att hålla kontakten med alla patienter

För vårdpersonalen innebär egenmonitoreringen en enklare och mer effektiv kommunikation med patienterna. Genom att skicka peppande meddelanden via appen kan de stödja barnen på ett sätt som tidigare krävde telefonsamtal. Detta sparar tid och gör det enklare att hålla kontakten med alla patienter.

Vanligtvis träffar barnen vårdpersonalen i upp till åtta besök under det första behandlingsåret. Barnet och närstående får träffa sjuksköterska, läkare, dietist med flera. Fysiska besök krävs i uppstarten för att bygga förtroende med patienten. Alexandra och Veronica vill inte utesluta all fysisk kontakt, utan ser stora fördelar med att kunna erbjuda sina patienter en kombination.  

- Med en kombination av egenmonitorering och fysiska besök ökar vi tillgängligheten, möjligheten att ge rätt vård i rätt tid samt gör barnen mer delaktiga i den egna hälsan. Av alla patienter hittills har ingen tackat nej till egenmonitorering, säger Alexandra och Veronica.

Utvärdering

Pilotprojektet har nyligen utvärderats av barn och vårdnadshavare samt medarbetare vid Barn- och ungdomsmedicin i Lidköping (SkaS) och Regionalt obesitascentrum barn på Drottning Silvias barnsjukhus (SU). 

Barn och vårdnadshavare skulle rekommendera egenmonitorering till andra

Alla barn och vårdnadshavare som besvarade enkäten tycker att egenmonitorering är bra och skulle rekommendera egenmonitorering till andra. Att det är mycket smidigare än att åka till sjukhuset för att väga sig är en synpunkt som framkommit. Att man fått en bättre och smidigare kontakt med sjuksköterskan är en annan. 

De flesta upplever att appen har hjälpt barnet att förbättra sin hälsa. Att man ska lägga in steg och måltider för att få en bättre inblick i sina måltider och aktiviteter beskrivs som positivt av en vårdnadshavare. Alla uppger att appen är enkel att använda för att registrera vikt och många håller med om påståendet att det känns tryggt att veta att det går att få kontakt med vården den vägen när det passar.

Medarbetare tycker att det är lättare att nå tonåringarna i chatten

Medarbetare som arbetat med egenmonitorering i Vård och hälsa upplever att systemet är stabilt och enkelt att använda. Framför allt chatten lyfts fram som en funktion som underlättar arbetet.   
 
Chatten beskrivs som en bra kontaktväg som fått positiv respons. Ytterligare beskrivningar av chatten är att det är lättare att nå tonåringarna den vägen, där de svarar och skriver korta meddelanden eller frågor om behandlingen, att det är positivt att kunna skicka information i chatten i stället för att skicka brev hem, och att chatten är ett bra hjälpmedel för att påminna patienten att väga sig. Ingen har varit med om att chattfunktionen har missbrukats på något sätt.  

Fler patientgrupper kommer att erbjudas egenmonitorering

Projektet fortsätter att utvecklas och nästa steg är att inkludera barn som står på läkemedelsbehandling. Egenmonitoreringen kan då ersätta vissa av de fysiska mötena, vilket är särskilt fördelaktigt för familjer med lång resväg. 

Alexandra och Veronica ser också potential för att använda egenmonitorering för andra patientgrupper, som barn med diabetes eller förstoppningsproblematik.

- Det känns spännande och värdefullt att få vara med och förbättra vården för våra patienter, avslutar Alexandra och Veronica.