DONATIONSVECKAN 2021: Säg ja - så tar vi hand om varandra

2020 var ett minst sagt ett mycket svårt och påfrestande år för många, och på många sätt. Men trots svåra omständigheter och stora påfrestningar fick hela 723 personer, tack vare organdonation ett nytt eller flera nya organ och ett nytt liv.

-Antalet organdonationer räcker idag inte till för att fylla det behov som finns. Många står på väntelista och varje år dör många av dem som en följd av detta, säger Annika Edvinsson, donationsansvarig sjuksköterska vid Skaraborgs Sjukhus Skövde.

För att kunna bli organdonator måste man avlida under pågående intensivvårdsbehandling till följd av en svår och nytillkommen hjärnskada. Döden måste konstateras enligt särskilda kriterier. Det betyder att sjukvården gör olika undersökningar som visar på total hjärninfarkt. En respirator håller organen syresatta för att bibehålla organens funktion fram till donationsoperationen. Den här donationsprocessen då döden inträffar efter en svår och nytillkommen hjärnskada, är den som i huvudsak tillämpas i Sverige. Denna donationsprocess kallas DBD (Donation after Brain Death).

Stort behov

1/10 2021 fanns ett behov av cirka 850 organ i Sverige. Av dessa ca 850 personer väntar 672 personer på en ny njure, 79 personer väntar på en ny lever, 25 personer väntar på ett nytt hjärta och 42 personer väntar på nya lungor. En person som står på väntelistan kan behöva ett eller flera organ.

-Organdonation bygger på ett frivilligt system där vi ställer upp för varandra genom att säga JA till organdonation när vi avlidit och utan frivilliga kan ingen få ett nytt organ, säger Annika Edvinsson.

Donationsorganisationen inom Skaraborgs Sjukhus (SkaS) omfattar donationsansvarig läkare respektive donationsansvarig sjuksköterska på Intensivvårdsavdelningen (IVA) både i Skövde och i Lidköping. Organdonationer sker alltså såväl i även i Lidköping som i Skövde.

På IVA i Skövde handlar vardagen hela tiden om tillstånd mellan liv och död. Vårdpersonal har alltid fokus på livräddande behandling.

-Vi gör allt vi kan för att rädda liv. Det är först när livet inte går att rädda och livsuppehållande behandling inte längre hjälper patienten som frågan om donation kan bli aktuell, säger Annika Edvinsson.

Lämnar och är vid liv

Nio av tio patienter som kommer till IVA lämnar den levande.  Annika Edvinsson menar att när patienten avlider i respirator, med total hjärninfarkt, ska personalen tänka: ”Är det en möjlig organdonator?”.

-Att arbeta med organdonation är en del av arbetet på IVA och involverar alla kollegorna dygnet runt; det vill säga undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Organdonation räddar liv när någons liv släckts, då finns en möjlighet att ge en medmänniska ny chans till livet och det tycker jag är den finaste gåvan av alla, säger Annika Edvinsson.

85 procent av svenska folket är positivt inställda till organdonation men bara en på tio har anmält sin vilja till donationsregistret. Om fler gör sin vilja känd kan det bidra till en ökad donationsfrekvens.

Alla religioner positiva

Även alla stora världsreligioner är positivt inställda till organdonation, eftersom det räddar liv. Nyckelpersonerna i donationsprocessen är donationsansvarig sjuksköterska, DAS, och donationsansvarig läkare, DAL, och dessa funktioner ska finnas på alla intensivvårdsavdelningar i Sverige. DAS och DAL har det övergripande ansvaret för att stödja kvalitetssäkringen i sin verksamhet som omfattar organ- och vävnadsdonation.

Anmäla barn

Barn som fyllt 15 år kan själva anmäla sig till donationsregistret. Förälder eller vårdnadshavare kan anmäla barn upp till 15 år till donationsregistret. Observera att denna anmälan enbart kan göras utan bank-id.

Höga krav

Följande krav ställs på den som innehar någon av rollerna:

• Specialistkompetens inom ett medicinskt område som är relevant och tillräcklig erfarenhet från relevanta vårdområden. Det innebär att den som är donationsansvarig har gedigen kunskap om organ- och vävnadsdonation och att medicinskt kunna vårda en donator samt om att kunna diagnostisera total hjärninfarkt.
• Gedigen kunskap om samtalsmetodik, för att kunna vara ett stöd för de närstående.

Annika Edvinsson berättar att under hennes 17 år som donationsansvarig sjuksköterska har funktionen förändrats över tid precis som sjukvården i övrigt.

-Fler organ kan till exempel omhändertas och genom att upplysa om organdonationens värde till våra medborgare får vi fler donatorer.

Prata med närstående

Annika Edvinsson önskar att alla pratar med sina nära och kära om hur de vill ha det när de dör angående denna frågan om organdonation och att anmäla sig till donationsregistret. Anledningen är, att när frågan kommer om organdonation på IVA befinner sig anhöriga i en svår livssituation på grund av det trauma som hänt med deras anhörig och att då få frågan efter den avlidnes önskan angående organdonation är svår om man aldrig pratat om det.

-Det är alltid den avlidnes önskan vi frågar efter och anhöriga får då tolka den avlidnes önskan om den inte uttryckt sin vilja i donationsregistret. Idag finns det olika sätt att uttrycka sin vilja till organdonation, alla sätt är likvärdiga, muntligt som skriftligt. Det är den sista uttryckta viljan som gäller. Det kan vara en tröst för anhöriga i sorgen, att deras anhörig kan och ville hjälpa någon annan människa genom att ha sagt ja till organdonation, säger hon.

Annika Edvinssons råd till alla:

• Prata med dina anhöriga.
• Ladda hem ditt digitala donationskort.
• Registrera dig i Socialstyrelsens donationsregister.
• När du bestämt dig för ditt ställningstagande till organdonation, så berätta det för dina anhöriga och vänner