Studie som får internationell spridning

Överläkare Johan Haux.  Foto: Anna Johansson 

Johan Haux, överläkare inom onkologi, Skaraborgs Sjukhus, du har fått en artikel publicerad i Lancet Gastroenterology and Hepatology, en systertidning till den världsledande brittiska medicinsk tidskriften The Lancet. Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om behandling av patienter med bukspottkörtelcancer (pankreascancer). Behandlingsstrategin har varit att om möjligt operera dessa patienter så snabbt som möjligt efter diagnos, om tumören är möjlig att operera bort. Det är dock bara knappt 20 procent av alla patienter som är möjliga att operera direkt efter diagnos, de andra har för avancerad sjukdom. Pankreascancer är också generellt sett tämligen resistent mot de behandlingar som finns per idag. Fortfarande är de olika typer av cytostatika som har störst effekt på pankreascancer, immunoterapi har ännu inte slagit igenom.

Första studien i sitt slag

Om patienter som är opererade för pankreascancer får cytostatika efter operationen ökar man chansen till att bota sjukdomen. För att förbättra prognosen ytterligare finns det belägg för att ge cytostatika innan operation också, och det var det den här studien ville undersöka.

Detta var den första randomiserade studien att undersöka detta. Tyvärr blev den negativ, cytostatika före operation gav inte signifikant bättre resultat. Det var lite överraskande för många, då mycket tyder på att en sådan strategi borde vara fördelaktig. Nu är flera andra studier på gång för att utforska detta ytterligare. Alla studier har styrkor och svagheter, och denna studie har diskuterats mycket. Eventuellt var tiden med cytostatika före operationen för kort. Kommande studier vill ge mer information. För många typer av cancer är det mycket framgångsrikt att ge cytostatika före operationen.

Skyddar cancerceller

Pankreascancer är lite speciell, där omger sig cancercellerna med ett ”stroma” av normala celler som verkar skydda cancercellerna och mer eller mindre leva i symbios med dem. Senaste åren har vi lärt mycket om de molekylära mekanismerna i pankreascancer, och som onkolog är jag övertygad om att det snart kommer att gå att utnyttja för att få till effektivare onkologisk behandling.

Hur länge har du arbetat på artikeln?

Den här studien hade startat i Norge 2017. Vi har en förening, SSPAC, Swedish Study group for Pancreatic Cancer), där alla regioner i Sverige är representerade. Vi har medel från Cancerfonden som planeringsgrupp, glädjande fick vi precis anslag för tre nya år. Inom SSPAC försöker vi få till samarbete om studier så de kan genomföras så effektivt som möjligt, gärna inom så många regioner som möjligt. 2019 gick Sverige med i studien. Detta var en av de första kliniska studierna som SSPAC hjälpte till att initiera i Sverige. SSPAC är nu ett välfungerande nätverk med regelbundna möten via video, och ett vetenskapligt möte i samband med årsmötet, SSPAC Vårmöte, i år blir det fredag 3 maj. Studiens PI (Principal Investigator) och förste författaren Knut Jørgen Labori är inbjuden, och det blir säkerligen mycket diskussion om studien och vägen framåt.

Vilken betydelse har innehållet för det kliniska arbetet?

Eftersom studien blev negativ ändrar den inte på behandlingsupplägget som används idag. Även om den hade blivit positiv hade den knappast ändrat behandlingsstrategin från en dag till en annan, ofta krävs det fler studier för det.

Vad betyder det att få en artikel publicerad i en internationell medicinsk tidskrift?

Att en sådan ”tung” tidskrift väljer att publicera, trots att studien blev negativ, bekräftar att ämnet är relevant för att om möjligt kunna förbättra prognosen för patienter med pankreascancer och att det är en gedigen studie av bra kvalitet av stort intresse för alla som fokuserar på pankreascancer.