Ett sjukhus i omställning under pandemin
Interna kontroller fungerar bra
Intern kontroll är en del av styrningen och ett redskap för ständiga förbättringar. En tillräcklig intern kontroll innebär ett strukturerat arbetssätt som integreras i organisationen.
Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus (SkaS) fastställde sin plan för intern kontroll för 2020 i november 2019 och beslutade då att genomförda kontroller ska återrapporteras med regelbundenhet under 2020, vilket också skett.
Med anledning av den pågående Coronapandemin och dess påverkan på möjligheten att genomföra tidplanerade kontroller, beslutade regionstyrelsen 12 maj 2020 att uppmana övriga nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att genomföra genomlysning och eventuell revidering av riskanalys och plan för intern kontroll 2020.
En genomlysning av SkaS internkontrollplan påvisar att planerade kontroller fortfarande är genomförbara. Behov av revidering föreligger inte i nuläget. Dock behöver en särskild sammanfattning av Corona-krisen ske som beskriver följande:
- vad som hände
- hur det gick till
- vilka effekter som uppstod
- vad vi kan lära oss av händelsen
- Styrelsen är nöjd med det arbete som konstant genomförs med avsikt att vi ständigt ska bli bättre. Med den utvärdering och handlingsplan som styrelsen beställt gällande lärdomar under Pandemin kommer vi att se om det uppstår ett behov att göra ytterligare genomlysning av internkontrollplanen, säger styrelseordförande Pär Johnson.
Produktivitet och arbetsmiljö i fokus
Ett ändamålsenligt utvecklingsarbete behövs för att konstant förbättra produktiviteten samt arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus (SkaS) ska se över förutsättningarna för sjukhusets produktivitetsarbete och att utforma en löpande uppföljning av produktions- och kapacitetsplaneringen övergripande såväl som på verksamhetsnivå.
Förtroendevalda i nämnder och styrelser har det yttersta arbetsmiljöansvaret.
- En god arbetsmiljö är avgörande för sjukhuspersonalen och det är av yttersta vikt att styrelsen tar sitt ansvar och skapar förutsättningar för detta. Styrelsen kommer under en gemensam workshop under hösten att arbeta med produktivitetsplanering samt arbetsmiljöansvaret med tillsammans med sjukhusledningen. Avsikten är att integrera detta än mer i styrelsearbetet samt i detaljbudgeten, säger Pär Johnson.
Pandemin påverkar resultatet
Budgetavvikelsen för maj månad uppgår till -19 miljoner kronor vilket ger en ackumulerad avvikelse sedan årsskiftet på cirka -90 miljoner kronor. I resultatet ingår ökade kostnader och minskade intäkter till följd av pandemin på cirka 60 miljoner kronor. Till följd av pandemin märks en betydande minskning av vårdproduktionen. Detta gäller främst den somatiska öppenvården men även den planerade slutenvården och de akuta besöken vid akutmottagning som har minskat jämfört med föregående år. Inom Psykiatrin har vi glädjande en fortsatt en högre tillgänglighet och vård än vad vårt uppdrag är även om vi även här ser en minskning av antalet besök jämfört med föregående år. En ekonomisk bedömning är i detta läget svår att göra men prognosen pekar på ett underskott runt 250 miljoner kronor för helår 2020, vilket är oförändrat jämfört med den bedömning som gjordes efter mars.
Någon ersättning för att täcka merkostnader och intäktsbortfall på grund av pandemin är inte medtagen i prognosen
Åtgärder för att allt fler ska få vård och kortare vårdköer
De beslut som styrelsen tog i våras togs gällande att kortsiktigt undanta sjukhusledningens krav på ekonomi i balans samt tillgänglighetsmålen återtogs under dagens styrelsemöte. Styrelsen ser att sjukhuset nu mer går in i ett nytt läge där pandemivård sker parallellt men separerat från övrig vård. Styrelsen är dock väl medveten om arbetsbelastning och det behov personalen behöver av att få vila. Detta är något som måste hanteras samtidigt som vi får ett nytt normalläge med en långvarig pandemi även måste kunna hantera alla vårdbehov som åligger ett specialistsjukhus.
Styrelsen vill även se en handlingsplan för hur den omställning som är genomförd där allt fler patienter söker och genomför sina vårdbesök via telefon eller digitalt kan fortsätta. Detta skulle medföra att allt fler fortsatt kan få vård utan att fysiskt behöva uppsöka sjukhuset.