Nyfikenhet lotsar vägen genom kulverten
Några färgade cirklar därborta. Med ett mönster i. Eller – är det en fågel som sitter där, på grenen, mellan cirklarna?
När konstnär Anna Persson fick i uppdrag att utforma den konstnärliga utsmyckningen till kulvertarna som ska löpa under och mellan de nya vårdbyggnaderna, var ”nyfikenhet” ett av ledorden hon tog fasta på.
– Jag jobbar mycket med att det ska se ut som någonting på långt håll, men när man sedan kommer nära ser man mycket mer, säger Anna Persson. Och när man upptäckt en bild, kanske man vill leta rätt på fler.
I cirklarna, som Anna under skiss- och planeringsarbetet placerat ut på kulvertväggarna i en stor modell, kommer olika motiv att rymmas. Dessa visar bl.a. natur, människor och vatten. Dessutom kommer man ibland att överraskas av att en gammeldags parfymflaska dyker upp på väggen.
– Parfymflaskorna ville jag ha med eftersom minnet är så förknippat med dofter. En doft kan få dig att känna igen ett minne. Dessutom rymmer parfymflaskorna en lekfullhet; det är inte så självklart vad som har med vad att göra.
En drömsk känsla
Att utforma konst till en kulvert är speciellt. Det handlar om lokaler med låg takhöjd och mycket väggyta; ett fönsterlöst system där det samtidigt ska vara lätt att orientera sig. Då Anna under en sjukhusvistelse själv kunnat utforska sjukhuskulvertar visste hon emellertid precis vad hon ville åstadkomma när uppdraget att utsmycka Kungälvs sjukhus nya kulvertar dök upp:
– Ofta görs kulvertutsmyckningar i form av väggmålningar, men jag ville använda ett material som inte brukar finnas där och på så vis skapa en annan känsla. Därför valde jag cirkelformade plexiglas och transparenta folier. Jag vill skapa en lite drömsk och lättare känsla, där det lyfter.
Då kulvertarna inte är bundna till samma färgskala som vårdavdelningarna och patientrummen, kunde Anna välja en annan mix av färger och nyanser. Kulvertarnas olika korridorer har cirklar med gemensamma färgteman för att öka orienterbarheten. Från början var det även tänkt att delar av väggarna skulle målas med matchande färger; ett beslut som ändrades när det började klarna hur de övriga installationerna i kulverten kommer att se ut.
– När jag i början av februari tittade på ritningarna tillsammans med arkitekten och inredningsarkitekten såg vi att det – med tanke på alla dörrar, luckor, uttag, element och rör – skulle bli alldeles för plottrigt att även färgsätta väggarna. Nu blir det bara en kulvertkorridor som får en gul ton, de andra väggarna blir vita. I stället har jag lagt till färgcirklar vid omklädningsrummens dörrar, så att man lätt ska se att man är vid rätt rum.
Att uppdragen förändras på det här sättet under projektets gång är något man måste vara beredd på när man arbetar med offentlig konst. Ett stort mått av flexibilitet är därför helt nödvändigt. Man måste också vara strukturerad i sitt arbete, så att konsten är klar för montering vid rätt tidpunkt i byggprocessen.
– Det är knappt 50 cirklar som jag just nu sitter och märker upp med färgkoder och placering i kulverten. Jag testar också hur färgen förändras när två färger överlappar varandra, så att det blir som jag tänkt mig. Sedan har jag gjort ritningar på hur bilderna i cirklarna ska se ut. Det är en blandning av foton och skisser som jag har scannat in. Till hösten kommer jag att lämna det för produktion hos en skyltfabrik som jag samarbetar med.
Ett universellt språk som alla kan förstå
Anna Persson har gjort många gestaltningsuppdrag till offentliga lokaler, och parallellt med kulvertuppdraget arbetar hon just nu med utsmyckning till Kärrtorps torg i Stockholm.
– Det är en helt annan plats och ett annat sammanhang, så det är två uppdrag där jag tänker helt olika. Men var plats kräver sitt material och sitt uttryck. På en öppen plats måste man ta i mer, eftersom det inte finns några rumsliga väggar som avgränsar konstverket. Jag tycker väldigt mycket om att arbeta med offentlig konst. Det är ett förtroende man får, som jag är rädd om. Jag tycker att det är så viktigt att man satsar på konst i offentliga miljöer. Bilder är ett universellt språk som alla kan ta del av.
Anna arbetar också deltid som rektor för Dômen konstskola i Göteborg:
– Jag tycker om det sociala och mötena med eleverna, säger Anna. Som tur är har jag förmånen att kunna ha min ateljé här hemma, vilket gör det mycket lättare för mig att kombinera mina arbeten och att hitta tid för mina egna projekt.
