Donationsveckan
Donationsveckan pågår den 4–10 november. Syftet är att främja en fortsatt hög donationsvilja i Sverige och att få fler att ta ställning genom att anmäla sig till donationsregistret och berätta för närstående om sitt beslut.
Ny process möjliggör för fler att bli donatorer
- 1 av 2
- 2 av 2
Efter ett framgångsrikt pilotprojekt som avslutades 2020 har de flesta svenska intensivvårdsavdelningar börjat arbeta med ytterligare en process för donation: donation efter död till följd av att cirkulationen helt har upphört. Processen har införts på Kungälvs sjukhus intensivvårdsavdelning, där man tidigare i år kunde fullfölja den för första gången.
I Sverige har nästan två miljoner invånare registrerat sitt ställningstagande till organdonation i donationsregistret, och cirka 80 procent av dem är positiva till att donera. För att möjliggöra för fler människor att bli transplanterade och samtidigt ta tillvara den positiva inställning och vilja till donation som finns i befolkningen, infördes för några år sedan en ny process – donation efter att man dött till följd av att cirkulationen helt har upphört (”donation after circulatory death”, DCD) – vid sidan av donation efter att man dött av en mycket svår hjärnskada (”donation after brain death”, DBD).
Antalet donatorer i Sverige har ökat
Donation efter en svår hjärnskada är fortfarande den allra mest förekommande situationen, men i och med att DCD-processen börjat användas har fler kunnat komma i fråga som donatorer. Mellan 2022 och 2023 ökade antalet i Sverige från 206 till 258 donatorer. På IVA på Kungälvs sjukhus har man i år haft tre donatorer, varav man vid ett tillfälle tillämpade den nya processen för DCD.
– Det flöt på väldigt bra. I våra förberedelser har vi dels haft en teoretisk utbildning här på IVA, dels gjort ett par simuleringar då vi har tränat på situationen vilket vi hade nytta av när det blev skarpt. Nu har det gått en tid sedan dess, så vi planerar för att snart göra en ny simulering, säger Marie-Louise Forsberg, som är donationsspecialiserad sjuksköterska.
DCD-processen kan bli aktuell för patienter vars vård har avbrutits på IVA, baserat på ett oberoende beslut om att vården inte längre gagnar patienten utan endast förlänger döendet.
– Om ett sådant brytpunktsbeslut har fattats, övervägs frågan om donation. Då utreder vi om patienten hade en vilja att bli donator, och i sådana fall försöker vi att uppfylla den viljan, säger Richard Zätterman som är donationsansvarig läkare.
Alla donationsprocesser går inte i mål
Att påbörja en donationsprocess är en satsning i form av att det krävs enormt mycket koordination och personal för att genomföra den. Samtidigt är det inte alla donationsprocesser som går i mål – ibland måste den avbrytas, till exempel på grund av medicinska kontraindikationer eller för att ingen lämplig mottagare har identifierats:
– Så är det, men värdet för den som väntar på en transplantation är så stort så för att inte missa några möjliga organdonationer måste man satsa lite oftare än vad processen går att genomföra, säger Ann-Kristin Erson, som är donationsansvarig sjuksköterska.
Både Marie-Louise, Ann-Kristin och Richard är engagerade i att främja och sprida kunskap om donationsverksamheten. Under den nu pågående donationsveckan kommer de att ha utbildningar för medarbetarna i den egna verksamheten. Richard och Marie-Louise håller också (tillsammans med bland andra Petra Lax från sjukhuskyrkan på Kungälvs sjukhus) kursen EDHEP i Vävnadsrådets regi; en utbildning för intensivvårdspersonal i samtalsteknik och bemötande av anhöriga i donationssamtalet.
– Donation är en så betydelsefull verksamhet. Det kan bli väldigt känslosamma men samtidigt positiva möten med de anhöriga till den avlidne när vi har uppföljande samtal och berättar att nu har en eller flera, för dem okända, personer fått en ny chans tack vare donationen, säger Marie-Louise Forsberg.