Hållbarhetsbedömning av remissversion RUS
Varför har en hållbarhetsbedömning gjorts av förslaget på regional utvecklingsstrategi?
I arbetet med Sveriges implementering av Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål läggs stor vikt vid den lokala och regionala nivåns betydelse. I framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin har vikten av omställning och hållbarhet betonats. Det är därför självklart att koppla strategin till Agenda 2030. Vårt samlade regionala utvecklingsarbete i Västra Götaland bidrar direkt eller indirekt till samtliga 17 globala hållbarhetsmål. VGR har gjort en hållbarhetsbedömning av det strategiförslag som var ute på remiss under april-september 2020 i syfte att tydliggöra hur kommande regionala utvecklingsstrategi mer specifikt bidrar till genomförandet av Agenda 2030.
Hållbarhetsbedömningen är ett underlag tillsammans med inkomna remissvar inför beslutet om den slutliga strategin. Den fungerar också som vägledning för hur strategin bör genomföras, följas upp och utvärderas.
Hållbarhetsbedömningens resultat påverkas av vald metod
Det finns inte en enhetlig metodik utarbetad för hur man gör hållbarhetsbedömningar av strategier utifrån de tre hållbarhetsperspektiven och Agenda 2030. Resultatet påverkas av vilken metod som används och de avgränsningar som görs. Att göra en hållbarhetsbedömning av en regional utvecklingsstrategi som ska peka ut riktningen för en hel regions aktörers gemensamma satsningar, är komplext och svårt. Det försvåras ytterligare av att strategin är formulerad på en relativt övergripande nivå.
VGR valde att upphandla hjälp i hållbarhetsbedömningen. Uppdraget tilldelades Oxford Research. De baserar sin analys utifrån en förändringslogik, där utgångpunkten är att insatser inom ramen för de fyra kraftsamlingarna bidrar till strategins fyra långsiktiga prioriteringar och i nästa steg till strategins övergripande mål. Kraftsamlingarna ses som så kallade ”acceleratorer” och analysen fokuserar på hur de direkt och indirekt bidrar till Agenda 2030s mål och delmål.
Utöver Oxfords rapport om hur framförallt kraftsamlingarna direkt och indirekt bidrar till agenda 2030, har Västra Götalandsregionen också beaktat andra satsningar som ska bidra till de långsiktiga prioriteringarna. Vidare har även interna och externa dialoger samt studier av senare års forskning om Agenda 2030 bidragit.
Vad visar hållbarhetsbedömningen och hur påverkar det slutliga strategin?
Hållbarhetsbedömningen bekräftar att strategin bidrar till en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar utveckling och är ambitiös när det gäller att möta Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån lokal och regional nivå. Oxford Researchs analys är att det är rätt val att tillämpa anpassad integrering av Agenda 2030 i en regional utvecklingsstrategi. Det innebär att de regionala utmaningarna och förutsättningarna har avgjort strategins inriktning och prioriteringar, vilket i sin tur avgör vilka av Agenda 2030:s mål och delmål som strategin direkt och indirekt bidrar till på olika lång sikt. Internationella studier visar att olika regioner och länder måste prioritera bland delmålen utifrån sina förutsättningar för att nå det gemensamma slutmålet. Genom bred dialog har ett övergripande mål för strategin ringats in som pekar ut att vi tillsammans gör Västra Götaland till föredöme för omställning till ett hållbart samhälle – ett mål som ligger väl i linje med ambitionen i Agenda 2030.
Genom satsningar på de långsiktiga prioriteringarna och kraftsamlingarna bidrar den regionala utvecklingsstrategin till bättre hälsa och välbefinnande, möjligheter till utbildning och kompetensutveckling samt ökad sysselsättning och förbättrade förutsättningar för företagande och entreprenörskap. Strategin ska samtidigt stärka allas lika rättigheter och öka inkluderingen samt bidra till en hållbar samhällsplanering med bland annat utveckling av fysisk och digital infrastruktur. Den bidrar också till minskad klimatpåverkan och omställning till en hållbar konsumtion och produktion med satsningar på hållbar industri, forskning, innovation och tillförlitlig och förnybar energi.
I den analys som Oxford Research gjort, tolkar de på några ställen innebörden av ett utpekat område på ett delvis annat sätt än vad som avsetts. Detta har bidragit till omformuleringar av strategitexten för att tydliggöra dessa områden:
- Det behövs omformuleringar om strategin tydligare ska möta mål 2 Ingen hunger (som innehåller delmål om säkrad livsmedelsförsörjning), mål 14 Hav och marina resurser samt mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald.
- Det behövs omformuleringar för att kompetensutvecklingsperspektivet ska framgå tydligt i Kraftsamling Digitalisering respektive Kraftsamling Cirkulära affärsmodeller.
VGR:s hållbarhetsbedömning ger också en insikt om att utvecklingen inom till exempel digitalisering gått snabbt sedan Agenda 2030 fastslogs 2015. Det har därför visat sig svårt att luta sig mot Agenda 2030s mål och delmål i bedömningen av hur en kraftsamling inom just Digitalisering bidrar till hållbar utveckling. Likaså visar forskning gjord efter 2015 att förändringen när det gäller framför allt klimatpåverkan och minskad biodiversitet har accelererat, varför dessa områden skulle behöva vara mer ramsättande än andra mål.
Hållbarhetsbedömningens pekar på att det är viktigt att fortsätta dialogen om och bedömningen av strategins bidrag till Agenda 2030 under genomförandet. Indikatorer ska användas som relaterar till såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt hållbar utveckling. På så sätt kan vi få en effektiv styrning och uppföljning. I Agenda 2030 är samverkan, delaktighet och transparens förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande och för det övergripande målet om att ingen ska lämnas utanför. På samma sätt kräver den regionala utvecklingsstrategin kontinuerlig dialog, delaktighet och ett gemensamt ansvar, där samverkan och partnerskap över sektorer och mellan aktörer är en förutsättning. Det behöver utvecklas former som gör att målkonflikter som uppstår kan synliggöras och beaktas, för att minska risken att ett mål nås på bekostnad av andra mål. Hållbarhetsbedömningen bekräftar att de vägledande principerna kan fungera som verktyg för att integrera Agenda 2030 i genomförandet av strategin. Det sker bland annat utifrån principerna att vi ska öka invånarnas delaktighet och inflytande över samhällsutvecklingen samt ta tillvara olika platsers förutsättningar och möjligheter att klara omställningen till ett hållbart samhälle.