Nu kan rostfritt snart hamna i klistret

– Att svetsa är ett fantastiskt hantverk som vi är väldigt stolta över. Men vid svetsning av tunn plåt är det lätt att bränna igenom och det kan vara svårt att komma åt i små utrymmen med utrustningen, säger Anna Carlsson, produktutvecklare på Furhoffs.

Furhoffs är ett familjeföretag som startade 1899 i Skövde. Då var verksamheten ett kopparslageri. Men snart kom den röda metallen att ersättas av sin tids nya modematerial: det rostfria stålet.

Dryga seklet senare kretsar Furhoffs verksamhet främst kring egna VVS-innovationer och legoproduktion. All utveckling och tillverkning sker, precis som för hundra år sedan, i Skövde.

– Vi är ett företag som kännetecknas med leveransprecision och hög kvalitet. Samtidigt gäller det att hänga med i marknadens efterfrågan och priser. Därför ville vi se om vi kunde använda limning för att effektivisera produktionen utan att göra avkall på kvaliteten, säger Anna Carlsson.

Tio procent lägre självkostnadspris

Eftersom svetsning även ger upphov till skadliga svetsgaser ville Furhoffs se om det fanns miljövänligare sätt att få ihop de rostfria produkterna. Men idén om limning kläcktes av Annas tidigare lärare från Högskolan i Skövde.

– Lennart hörde av sig till vår vd, Björn Furhoff. Han berättade att det inte fanns så mycket forskning kring att limma rostfritt och frågade om vi ville göra ett projekt med högskolan. Så vi kollade var vi kunde hitta bidrag och det visade sig att FoU-kortet passade perfekt.

FoU-kortet är ett stöd från Västra Götalandsregionen som kan sökas av företag som vill ta in extern forskningskompetens. Teamet som Furhoffs samarbetade med bestod av en projektledare och två forskare.

– Högskolan i Skövde gjorde hållbarhetstester och testade att åldra olika limmer, samt kollade på hur de reagerade med till exempel elaka rengöringsmedel. Den ena forskaren är väldigt duktig på polymerer och den andra har stor erfarenhet av hållfasthet och att testa styrkan på limfogar, berättar Anna.

Teamet valde att fokusera på en sko- och stöveltvätt som konstruktionsmässigt liknar flera av Furhoffs andra VVS-produkter.

– Det som är svårt med stöveltvätten är att man måste ha ordentliga fixturer eftersom limmet inte härdar tillräckligt fort. Samtidigt vill vi ju ha så lite ledtid som möjligt och kunna hantera produkten så snart det går efter limning.

Anna berättar att de löste problemet genom att kombinera limmet med blindnit, ett fästelement som fogar samman plåtar genom laserskurna hål. Då fungerade limmet som tätning, men också som en förstärkning av konstruktionen.

– Det blev faktiskt väldigt bra. Självkostnadspriset blev till och med tio procent lägre jämfört med att svetsa, även om det krävs att vi vidareutvecklar det visuella, säger Anna Carlsson.

Bra med lokala forskningssamarbeten

Utifrån testerna har Furhoffs fått fram två limmer som skulle kunna fungera i produktion. Anna menar att FoU-projektet har gett dem enormt mycket kunskap.

– Tidigare var vi väldigt inställda på svetsning men nu ser vi limning som ett givet alternativ när vi konstruerar i framtiden.

Hon ser även många fördelar med att driva den här typen av forskningsprojekt lokalt.

– Det är alltid en utmaning att ha med externa instanser. Vi är ju ett vinstdrivande företag som kör väldigt snabba puckar. Men tack vare att högskolan finns så nära kunde man gå dit och kolla på deras tester och hitta ett gemensamt sätt att jobba, säger Anna Carlsson.