Designa
Skriv ingress (utbildningsplan/lärandemål, pedagogiska grundprinciper, faktorer som stärker lärandet, utbildningsform)
(Bild)
Skriva utbildningsplan - lärandemål
Lärandemål beskriver vad deltagaren förväntas kunna efter avslutad utbildning. Samtliga lärandemål ska ha strikt koppling till de arbetssituationer och beteenden som beskrivs i effektmålen (nivå 3 i Kirkpatricks utvärderingsmodell).
Lärandemål ska vara formulerade så att det är tydligt att deltagaren är den aktiva parten samtidigt som det ska vara möjligt att bedöma om deltagaren uppnått lärandemålet. Ett vanligt råd för att underlätta en sådan formulering är att lärandemål alltid ska innehålla ett verb som både visar på aktivitet hos deltagaren och som är observerbart.
Att ge exakta anvisningar om hur man skriver lärandemål är inte enkelt men visst stöd går att ge. En förutsättning är att det finns tydliga effektmål, det vill säga de mål som är mätbara på nivå 3, för utbildningen. I bästa fall går det att överföra dessa effektmål till att beskriva aktivitet hos deltagaren.
Ofta delas lärandemål in i kategorierna kunskap, färdighet och värderingsförmåga/förhållningssätt. Kunskapsmål kan sägas vara memorerad fakta. Deltagaren vet OM något och användbara verb kan här vara ”redovisa” och ”beskriva”. Färdighetsmål kan vara både kognitiva och praktiska. Användbara verb kan här vara ”planera” och ”producera”. Den tredje kategorin ”värderingsförmåga/förhållningssätt” är mer svårfångad och lärandemål på denna nivå är ofta bara tillämpliga i mer omfattande utbildningar. ”Analysera” kan var ett verb i denna kategori.
Några förhållningsregler:
- Lärandemålen ska vara både aktiva och observerbara. Exempelvis: ”Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna: beskriva/sammanställa/analysera/ argumentera/planera/redovisa … Däremot är ”kunna”, ”förstå”, ”känna till”, ”insikt i” och ”vara medveten om” alltför vaga och svåra att bedöma.
- Utbildningsbeskrivningar brukar bli tydligast om man begränsar antal lärandemål till max åtta. Använd gärna färre men väl valda lärandemål för att fånga önskad verksamhetsnytta. Ta bort det som inte är kopplat till någon form av effekt.
- Fokusera på färdighetsmål. Effekt i verksamhet är ofta kopplad till en praktisk färdighet eller förmåga hos medarbetaren. Kunskapsmål kan vara en förutsättning för en färdighet eller förmåga men har sällan ett egenvärde. Lärandemål följer en progression där färdighetsmål förutsätter kunskaper. Om lärandemålen beskriver samma område är således ofta kunskapsmålet överflödigt.
- Använd ord och begrepp som är bekanta för målgruppen. Även om ett lärandemål har sitt ursprung i en mätbar verksamhetsnytta är det viktigt att målgruppen upplever det som så legitimt och relevant att det leder till vilja att lära.
Exempel på lärandemål (hämtade från utbildningen Utbildningsplanering för effekt i verksamhet):
- Kunskap: Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna redogöra för olika sätt att utvärdera och mäta effekt av utbildningsaktiviteter.
- Färdighet: Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna välja upplägg för utbildning och former för kunskapsmätning utifrån lärandemål.
- Förmåga: Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna värdera och bedöma utbildningsplaner utifrån konstruktiv länkning och verksamhetsnytta.
(lägg till beskrivning eller mall till utbildningsplan)
Pedagogiska grundprinciper
En gemensam pedagogisk idé i organisationen skapar bättre förutsättningar för pedagogisk verksamhet av hög kvalitet. Västra Götalandsregionen har därför tagit fram fyra principer som kan fungera som grund för olika typer av lärsituationer. De pedagogiska grundprinciperna är viktiga både för den som ska utbilda och för den som ska lära på egen hand eller tillsammans med andra. De har också betydelse för organisationens utveckling. Grundprinciperna ska därför vara en vision, ett stöd och en möjlighet för hela regionen.
Syftet med lärresursen är att ge en överblick över VGR:s fyra pedagogiska grundprinciper; aktiverande, motiverande, inkluderande och hållbara. Här får du också veta vem grundprinciperna är till för och hur de är tänkta att påverka de läraktiviteter om vi skapar och de lärmiljöer som vi utformar både i utbildning och i arbete. Lärresursen är helt nätbaserad och du kan ta del av innehållet i valfri ordning och i valfri takt. Du kan återkomma till innehållet när som helst och tanken är att lärresursen ska utvecklas vidare och på sikt innehålla fler exempel från hur olika verksamheter i VGR skapar förutsättningar för ett gott lärande.
Faktorer som stärker lärandet
Enligt forskning (Professor Robert O. Brinkerhoff, Telling Training’s Story 2006) kan man som regel förvänta sig att en av sex deltagare tillämpar sin nya kunskap på ett sätt som ger önskade resultat för verksamheten om man har traditionell, mer eventbaserad klassrumsundervisning. Fyra av sex deltagare försöker men misslyckas av olika anledningar att tillämpa sin kunskap. Det kan till exempel bero på tidsbrist, bristande motivation, kollegor eller chefer som motarbetar. En av sex deltagare försöker inte alls.
Koppling till verksamhetens mål
Utbildningen ska tydligt kopplas till verksamhetens mål och uppdrag. Definiera vilka mål utbildningen ska bidra till att uppfylla och specificera utifrån det ett antal beteenden, kunskaper och situationer som deltagaren ska kunna och behärska. När dessa är identifierade blir processen att skriva mål och att planera utbildningen enklare. Du kan läsa mer om detta under Utbildningsplanering.
Tid
Lärande behöver tid. Genom att dela upp utbildningar i mindre områden och genom att steg för steg öka svårighetsgraden och komplexiteteten ges större möjlighet att nå önskad effekt. Planera gärna utbildningen så att deltagarna får möjlighet att förbereda sig och läsa på vissa delar innan man träffas fysiskt eller på nätet. Det finns också stora möjligheter i att använda tiden efter utbildningen, till exempel till reflektion och utbyte av erfarenheter.
70:20:10
En ofta använd modell i företag och organisationer runt om i världen för att förtydliga att lärande och utveckling sker på fler ställen än i traditionella klassrum är 70:20:10. Lärande sker till 70 % i det dagliga arbetet när vi arbetar med våra vanliga arbetsuppgifter och problem. Det sker till 20 % genom feedback och genom att arbeta tillsammans med andra och endast till en liten del, 10 %, genom utbildningar och egna studier. Planera utbildningen så att deltagarna får använda sig av sitt dagliga arbete och sina kollegor för att hämta information och kunskap, kanske som en del i för- eller efterarbetet.
Relationer
Stöd före och efter utbildningen är viktigt för att en deltagare ska lyckas med att tillämpa sin kunskap och kompetens i praktiken. Chefen spelar en stor roll för deltagaren men även utbildaren, andra deltagare, kollegor med flera kan bidra till att deltagaren lyckas. Planera utbildningen så att det till exempel ingår dialog med chef om hur den nya kompetensen kan användas efter avslutad utbildning.
Struktur och verktyg
För att få en varierad utbildning och kombinera teori och praktik kan flera olika metoder och verktyg användas. Nätbaserade inslag kan till exempel vara ett bra verktyg för att bygga upp en kunskapsbas inför ett utbildningstillfälle. Det gör att mindre tid behöver användas till teori och deltagarna kan istället fokusera på att öva och utveckla kompetens. VGR:s fyra pedagogiska grundprinciper är en viktig utgångspunkt vid utbildningsplanering. I Lärportalen finns en öppen lärresurs där du kan lära dig mer om de pedagogiska grundprinciperna och få exempel på hur andra använt sig av dem i sina utbildningar.
Välj utbildningsform
Utbildningsform ska väljas utifrån aktuella förutsättningar med målsättning att stödja lärprocessen och förbättra möjligheterna för deltagarna att nå utbildningens mål. Olika utbildningsformer är olika lämpliga i olika sammanhang och för olika individer eller grupper. Utgå därför från din målgrupp och utbildningens syfte när du väljer utbildningsform och inte från vad som verkar spännande eller vad som är trendigt. För att nå verksamhetseffekter behövs dessutom både bra utbildning och en god lärmiljö. Fundera därför redan i det här stadiet över hur deltagarna ska få stöd i att implementera sin nya kunskap i vardagen.
Helt nätbaserad utbildning
En helt nätbaserad utbildning finns ofta publicerad i en lärplattform. Utbildningen kan vara en individuell läraktivitet eller genomföras i en grupp där deltagarna följs åt och interagerar med varandra. Utbildningen kan ha fasta start- och slutdatum eller starta när det passar deltagaren. Studietakten kan vara fastställd eller flexibel och utbildningen kan genomföras med eller utan utbildare. Nätbaserade utbildningar kan därför se mycket olika ut.
Tänk på att en nätbaserad utbildning behöver kontinuerligt granskas och revideras, precis som en hemsida. Du behöver säkerställa att all information fortfarande är aktuell, att alla länkar fortfarande fungerar och se över om det finns uppgifter som behöver göras om. Ha detta i åtanke när du budgeterar för framtagningen av en nätbaserad utbildning. En nätbaserad utbildning som ska hålla länge kommer innebära kostnader även efter framtagningen.
Delvis nätbaserad utbildning
Om en helt nätbaserad utbildning inte är rätt utbildningsform kan en kombination av platsbundna och nätbaserade inslag vara givande. Det finns många olika sätt att organisera en utbildning med ett så kallat blended learning-upplägg, till exempel flippat klassrum eller att använda nätbaserade inslag som ett administrativt stöd för en platsbunden utbildning.
Flippat klassrum innebär att deltagaren förbereder sig inför träffar med utbildaren och att fokus på träffarna ligger på tillämpning av kunskap, ofta i form av problemlösning. Inför träffarna sätter deltagarna in sig i ämnet genom att exempelvis se en film eller läsa en text. Väl på plats kan fokus läggas på att fördjupa kunskapen istället för att förmedla fakta genom föreläsning.
Planera för effektmätning
Länk till utvärdera och lägg till förslag på HUR man planerar för att mäta effekt i de olika nivåerna.