Digital teknik räddade ryttmästarens fana
Ryttmästare Johan Friedrich Richard verkar ha levt ett spännande liv om man ska tro begravningsfanan från 1731. Nu kan berättelsen om honom bevaras till kommande generationer - tack vare modern teknik. Digitala rekonstruktioner på tyg kan nämligen vara ett bra alternativ för åldrade och nedbrutna men kulturhistoriskt värdefulla textilföremål.
När Studio Västsvensk Konservering fick i uppdrag att undersöka möjligheten att genomföra bevarandeåtgärder för en kyrkliga begravningsfana, fann man att en digital rekonstruktion - att återge det textila materialet genom tryck på nytt textil - skulle vara en utmärkt metod.
Metoden lämpar sig mycket väl just för föremål som i allmänhet förhöjer intrycket i ett rum som inredningsdetalj och som i synnerhet ger en kulturhistorisk miljö en extra dimension och värde.
Likna originalet
I rekonstruktionen av fanan har det eftersökts att likna originalet i störst möjliga mån. Rekonstruktionen kan nu hängas öppet i kyrkorummet så som det var tänkt under 1700-talets första hälft. Den ursprungliga stången har fått en lätt konservering och återanvänts för att hålla den nya fanan. Rekonstruktionen går att, till skillnad från originalet, enkelt ta bort från stången och rengöra vid behov. Originalet har fått en försiktig konservering och placerats slätt liggande i särskild skyddsförvaring i kyrkans lokaler.
I arbetet med att ta fram en rekonstruktion har SVK anlitat specialfotograf med lämplig fotoutrustning, för att få bästa skärpa och resultat på trycket. Till själva tryckningen har en firma som är van att utföra digitala textiltryck anlitats.
Kunskap och kreativitet
Att hitta ett lämpligt textilmaterial som bärare åt trycket har varit viktigt liksom att hitta lämpliga material till övriga textila detaljer, fransar och tofs. Detaljerna har fått specialtillverkas och arbetet förutsätter textilteknisk kunskap och lite extra experimentering. Äldre textila material och tekniker är inte alltid kända idag och ersättningsmaterial är svårt att hitta på den öppna marknaden.
Vem var Johan Friedrich Richard?
Johan Friedrich Richard var ryttmästare vid änkedrottning Hedvig Eleonoras livregemente till häst. Enligt uppgift föddes han 1686 i Bremen. Han inledde karriären som gemen vid Verdiska dragonregementet 1702. Sedan steg han i graderna enligt följande: "korpral därst. 1704; förare därst. 1705; sergeant därst. 1710; adjutant därst. 1712; sekundlöjtn vid Enkedrottningens livreg till häst 1713 19/30 jan; fången s.å 16/5 vid Tönningen; premiärlöjtn därst. 1714 22/10; sekundryttm därst. 1716 13/6 premiärryttm vid Bohusläns dragonreg 1721 18/2; död 1731; deltog i slagen vid Fraustadt, Kalisch, Stralsund, Gadebusch, Tönningen."
Mer om begravningsfanan från 1731
Fanan är från 1731. Karolinskt barockmotiv; stång, knopp och tillhörande tofs. Bemålad dubbel duk av tunt linne. En sida föreställande den avlidnes vapensköld omgiven av akantuslövverk. Den andra sidan består av den avlidnas curriculum vitae inom palmkvistar. Färgställningen på sidan med sköld går i blått, rött och guld mot en ofärgad botten. Färgställningen på banerets andra sida är svart botten med tidigare guld och silverdekor, som nu svartnat. Påsydd frans av tvåfärgad svart/vit ull. Tofs med träkärna och snodd av samma material som till fransen samt ett ljust lingarn och ullgarn, troligen sekundärt tillkommet. Fransen är idag fastsydd mot textsida. Stången är gjord av rundhyvlat trä, svartmålad. Knoppen är av gjuten kopparlegering. Det är osäkert om stången är ursprunglig. Fanan är rullad och monterat mot stången med en lös, sekundärt tillkommen, och hårt patinerad bit väv samt två lösa band. Fanan är fäst med små spik i överkanten.