ISM 20 år - Hållbart ledarskap startar på organisationsnivå

Inom ledarskapsfältet har det länge funnits ett tydligt fokus på chefen som individ som till stora delar överskuggat det faktum att chefer inte existerar i ett vakuum, utan också påverkas av den situation eller det sammanhang de verkar i. Mycket av den ledarskapsforskning som bedriv på ISM idag har därför just det organisatoriska perspektivet i grunden, det är chefens förutsättningar vi måste titta på och förändra för att nå en bättre arbetsmiljö i en hel organisation. Häng med på en promenad i botaniska trädgården med Linda Corin, Arbetsmiljöforskare och Marica Heimdahl, utvecklingsledare inom forskningsområdet för att få veta mer.

Men hur kom ledarskapsforskningen till ISM egentligen?

”Kopplingen mellan stress och arbetsmiljö var från början av institutets existens ganska självklar. Redan 2004 genomförde ISM studien Ledarskap och stress i politiskt styrd verksamhet och året efter tilldelades ISM en samordnande roll kring forskning angående ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö och hälsa (LMAH) inom Västra Götalandsregionen.” Börjar Linda berätta.

Ett forskarnätverk (LMAH-gruppen) bildades för samarbete inom forskningsområdet och gav området en rejäl boost. Denna tidiga forskningssatsning kom med sina resultat att lägga en stor del av grunden för något som skulle komma att förändra forskningsområdet för all framtid.

Chefios – visst var det starten på något nytt?

Projektet Chefios, Chefer, Hälsa, Effektivitet – Förutsättningar I Offentlig Sektor, startades 2008 och var på många sätt ett projekt utan motstycke. 15 forskare från hela Sverige samlades och skulle göra gemensam sak för att få igenom en perspektivskifte i Sverige,  det är inte chefen som individ man behöver titta på utan chefens förutsättningar i en organisation som var nyckeln till effektiva arbetsmiljöåtgärder.

"Ledarskapsforskningen började ju långt innan Chefios projektet, och mycket jobb som gjordes här på ISM bidrog till projektets start och krattade manegen för projektets perspektiv. Chefios blev som en smältdegel för allt som pågått i många olika småprojekt och gav forskningen en gemensam röd tråd och riktning framåt”, säger Linda, som började i Chefiosprojektet som doktorand tillsammans med Lisa Björk. Båda två forskar nu på ISM om just arbetsmiljö och chefers förutsättningar.

Fältet var vid den här tiden dominerat av det individuella perspektivet och fokuserade på frågor så som Hur ska chefers personlighet vara? Vilka typer av ledarstilar ska man använda? Vilken typ av kurser bör chefer ha gått? Hur gör man för att utvärdera att chefens personlighet stämmer med organisationen?

"Det var och är fortfarande mycket fokus på individen i dagens forskningsfält. Det här andra sättet att se på det, att det var chefens förutsättningar i organisationen man skulle kolla på kom ju som någonting helt nytt. Nu är vi fler som tycker det är jsjälvklart att vi pratar om det perspektivet men då tyckte många att det var konstigt och det är fortfarande inte helt självklart för alla än idag, även om det nu ändå blivit ett begrepp i forskningen” fortsätter Linda.

Men är det ett perspektivskifte på gång nu?

”Det här är ett perspektivskifte på gång mer än någonting annat, man får ha tålamod" påpekar Linda medan Marica fortsätter ”Det börjar finnas en samsyn, upplever jag, på flera nivåer i samhället, att chefers förutsättningarna behöver stärkas för en långvarigt hållbar arbetsmiljö för alla.

Men nu kommer ju det svåra, hur gör man det i praktiken och då samtidigt i dagens samhälle där det finns både kompetensförsörjningsproblem samt ekonomiska sparpaket att förhålla sig till?

"Det har ju kommit mycket mer forskning om chefers förutsättningar och betydelsen av detta för medarbetares arbetsmiljö, både från oss och från andra aktörer. Så onekligen jobbar vi med en större kunskapsbas idag, det stora nu är väl mycket hur:et.” Säger Marica som i sitt vardagliga arbete som utvecklingsledare till stor del fokuserar på att förmedla forskningen ut till praktiken.

 Hon fortsätter ”Samtidigt som hur:et är svårt finns det verktyg för verksamheter att använda, bland annat Chefoskopet, som är baserat på resultaten från Chefiosprojektet och rapporten Leda lagom många som framhåller normtal som ett sätt att ge cheferna förutsättningarna att vara den chef som medarbetarna behöver.”

Tack för mig - att vända ett avslut till en ny start

Ytterligare bevis för Kopplingen mellan chefers förutsättningar, medarbetares upplevda arbetsmiljö och kompetensförsörjningsproblem kom med rapporten Tack för mig. I den tittade ISM närmare på Västra Götalandsregionens (VGR) avgångsenkät för att reda ut vem som slutar, varför och vad VGR som arbetsgivare kan lära sig av det.

"Den organisatoriska arbetsmiljön var den mest genomgående orsaken till avgångarna bland medarbetare i VGR. Och det gällde oavsett ålder, tid i yrket och om man gick vidare inom eller lämnade VGR. De resultaten var väldigt talande för vikten av chefers förutsättningar att göra ett bra jobb och hur det påverkar hela kedjans arbetsmiljö, Lyfter Linda.

Hon fortsätter med att framhålla rapportens vikt för Västra Götalandsregionens arbete med chefers förutsättningar. ”Den här rapporten gav ju fantastiskt viktig information om hur det ser ut i vår verksamhet och det går inte att blunda för resultaten, vilket VGR inte heller gjort utan istället delat den och sett att det varit en viktig pusselbit inte bara för den egna organisationen utan också för andra organisationer i samma situation”.

Resultaten visade alltså att en av de största anledningarna till att personer slutade var bristfälligt ledarskap. Många medarbetare lyfte också att detta har berott på att chefens situation varit omöjlig med bristande organisatoriska förutsättningar, bristande stöd och stor arbetsbörda. En organisatorisk arbetsmiljö präglad av bristfälligt ledarskap och hög arbetsbelastning är även vad chefer som slutar angett som främsta skäl till att de säger upp sig.

"Cheferna hade samma orsaker att sluta som medarbetarna, detta blev starka bevis för oss och vårt argument att chefer inte är en helt annan art som lever i en annan värld, utan de lever i samma arbetsmiljö som sina medarbetare och upplever samma problem. Det finns i kedjan, och man måste titta på organisationen hela vägen upp, säger Marica

Så vägen framåt är tillsammans?

Hur tar vi oss ann detta stora arbete nu i tider med kringliggande samhällsfaktorer som lätt gör att större insatser får vänta?

”Jag tycker det är viktigt att man är tydlig med varför man gör det man gör när man pratar om att satsa på cheferna och att hålla liv i arbetet över en längre tid. För att satsa på cheferna och hållbart ledarskap är ju att satsa på hela kedjan.  Det sipprar liksom ut i hela organisationen och påverkar både ekonomi, arbetsmiljö och anseende” säger Marica.

Linda fyller på med de ord som får avsluta denna intervju ”Ja precis, Det här är stora åtaganden som tar flera år, det är fortfarande också en fråga om kunskapsnivå när det gäller arbetsmiljö, det måste finnas möjligheter att jobba med det men också hjälp att höja kunskapen. Att hela tiden lyfta perspektivet, det kräver energi och det faller ingen skugga över organisationerna som gör allt de kan för att klara uppdraget. Det som krävs är att andra med makt skapar förutsättningarna för arbetet att fungera, oavsett omvärldsfaktorer. Alla behöver hjälpa till helt enkelt!”