PRIMA
Hur ska den som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa kunna komma tillbaks i arbete? I PRIMA-projektet (Primärvård för arbetsåtergång) testades ett nytt arbetssätt, med rehabkoordinatorer som viktiga nyckelspelare. Projektet finansierades av FORTE.
Lathund för arbetsåtergång
Inom ramen för PRIMA-studien har en lathund tagits fram för arbetsgivarens planering för arbetsåtergång. Arbetssättet är delvis utvecklat under det mångåriga arbetet med att behandla patienter med stressrelaterad ohälsa som bedrivits vid Institutet för stressmedicin (ISM). Lathunden finns även som pdf och får spridas fritt bara där källa anges.
Exempel på råd är
- Börja med enkla definierade arbetsuppgifter, väl avgränsade i tid och omfattning. Initialt kan det vara helt andra arbetsuppgifter än de ordinarie
- En sak i sänder utan tidspress
- Aldrig dator och mobil samtidigt
- Lugn miljö, gärna avskild arbetsplats, helst möjligheter att stänga dörren, patienterna störs av höga ljud och för mycket intryck
- Möjlighet att kunna avbryta arbetet för vila
- Överblickbara arbetsuppgifter, t e x genom veckoplanering
- Långsamt ökande aktivitet på alla plan, inkluderande såväl arbetstidens omfattning som komplexiteten på arbetsuppgifterna
- Regelbunden avstämning med arbetsledaren
- Stödperson i arbetslaget som kan påminna om att hålla tider och ta paus
- Följ upp med flera avstämningsmöten
- I särskilt svåra fall och vid konflikter, kan samordningsinsatser med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vara av värde. Patienten arbetstränar då på annan arbetsplats än den ordinarie, och är tjänstledig från sitt vanliga arbete. Efter en tids arbetsträning kan återgång till den gamla arbetsplatsen övervägas, alt att söka nytt arbete
PRIMA Vägledning inför arbetsåtergång
Om studien
PRIMA- interventionen handlade om att läkare och rehabkoordinatorer i ett tidigt skede involverade arbetsgivaren i rehabiliteringen av patienter som var sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Som stöd för det nya arbetssättet genomgick läkare och rehabkoordinatorer utbildning och förseddes med arbetssätt och verktyg för tidig arbetsgivarkontakt. I kontrollgruppen pågick verksamheten som vanligt.
Resultaten visade att arbetsgivarkontakt etablerades lättare på vårdcentraler där läkarna var engagerade i frågor relaterade till försäkringsmedicin och där rehabkoordinatorn hade en tydlig roll i förhållande till övriga anställda. På de framgångsrika vårdcentralerna var samarbetet mellan läkare och rehabkoordinatorer strukturerat och insatsens kärnkomponent – det vill säga involveringen av arbetsgivaren – kunde läggas till redan existerande arbetsflöden.
Men tvärtemot avsikten med interventionen så visade resultaten att sjukskrivningstalen snarare förlängdes än förkortades bland patienter i interventionsgruppen.
Sammanfattningsvis så bidrog PRIMA-projektet med kunskap om hur primärvården kan organiseras för att underlätta arbetsgivarens involvering tidigt i ett sjukfall, men som intervention betraktad så misslyckades projektet med att förkorta tiden för återgång i arbete hos patienter med arbetsrelaterad stress.
Publicerat
Processutvärdering, 2021 Obs! Beklagligt nog kan vi inte garantera att artikeln genomgått erforderlig vetenskaplig granskning då status på tidskriften varit svår att verifiera. Det kan röra sig om en så kallad rovtidskrift.
Kontakt
Docent Lisa Björk lisa.m.bjork@vgregion.se