Personcentrerad e-hälsa vid psykisk ohälsa - studieprotokoll
Studien som presenteras här är ett studieprotokoll avseende en intervention som riktade sig till personer sjukskrivna för de vanligaste psykiska sjukdomarna. Interventionen bygger på ett ramverk för personcentrerad vård. Denna studie ligger inom ramen för ett samarbete med Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.
Denna studie ligger inom ramen för ett samarbete med Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.
Titel
A person-centred eHealth intervention for patients on sick leave due to common mental disorders: Protocol of a randomised controlled trial and process evaluation (PROMISE)
Författare
Cederberg M, Ali L, Ekman I, Glise K, Jonsdottir IH, Gyllensten H, Swedberg K, Fors A
Bakgrund
Bakgrunden till studien är kopplat till den stora andelen sjukskrivningar som kan härledas till depression, ångest eller stressrelaterade psykiska sjukdomstillstånd bland både kvinnor män i åldrarna 25–44. För vissa kan det innebära långvarig sjukfrånvaro och återgång till arbetet är i många fall en komplex process som påverkas av många faktorer. En av dessa faktorer som har visats kunna ha betydelse är patientens tilltro till att kunna hantera sin situation och de utmaningar man själv står inför. Personcentrerad vård har tidigare visats kunna påverka patienters tilltro till sin egen förmåga, men har inte studerats för patienter med psykisk ohälsa.
Metod och resultat
Studien som presenteras här är ett studieprotokoll avseende en intervention som riktade sig till personer sjukskrivna för de vanligaste psykiska sjukdomarna. Interventionen bygger på ett ramverk för personcentrerad vård. Detta ramverk förespråkar att vårdgivare och patient (ofta tillsammans med anhöriga) samskapar och kommer överens om vårdens innehåll och upplägg, utifrån patientens egen situation och mål samt evidensbaserad kunskap. Interventionen är utformad som ett e-hälsa stöd uppbyggt av telefonsamtal med dedikerad vårdpersonal och tillgång till en web-baserad portal, och är tänkt att fungera som ett komplement till sedvanlig vård. Studien beskriver projektets olika delar inklusive interventionens genomförande och hur man planerar att utvärdera effekterna av interventionen. Studien omfattar ca 220 patienter och utvärderas med olika självskattningsinstrument efter 3, 6, 12, 18 och 24 månader. Processutvärdering och hälsoekonomiska beräkningar kommer också att genomföras.