Hälso- och sjukvårdspersonals deltagande
Hälso - och sjukvårdspersonal är inte är mer benägna att delta i hälsofrämjande program jämfört med vad som har rapporterats för andra arbetande populationer, detta trots god kunskap om hälsa och livsstil.
Titel
Healthcare workers' participation in a healthy-lifestyle-promotion project in western Sweden
Författare
Ingibjörg H Jonsdottir, Institutet för stressmedicin Göteborg, Mats Börjesson, Göteborgs universitet och Gunnar Ahlborg Jr, Institutet för stressmedicin Göteborg.
Bakgrund
Vårdpersonal spelar en central roll i främjande av hälsa och livsstil både gentemot patienter men också för befolkningen i stort. Tidigare forskning har visat att personalens egen livsstil kan påverka attityder och praxis när det gäller rådgivning om livsstil till patienter. Syftet med denna studie var att undersöka deltagande bland hälso- och sjukvårdspersonal i projektet Livsstil i Väst (LiV), en av Sveriges största friskvårdssatsningar. Syftet med LiV var att stimulera till en hälsosam livsstil för att på lång sikt öka antalet långtidsfriska medarbetare. LiV var indelade i fyra teman; fysisk aktivitet, sömn, glädje och kost. Vi har också i denna studie undersökt om medarbetare som rapporterade sämre livsstil, exempelvis dålig sömn eller inaktivitet är mer benägna att delta i dessa respektive teman; sömn och fysisk aktivitet.
Metod
Ett urval anställda inom hälso- och sjukvård följs sedan 2004 genom att besvara en enkät vartannat år gällande arbetsmiljö, stress och hälsa. I samband med fyra års uppföljning av denna enkät, lades till frågor om deltagande i LiV projektet. Svarsfrekvensen 2004 var 61% (n = 3207). Den slutliga analysen gjordes på 1859 individer som hade besvarat uppföljningsenkäten, inklusive frågorna om LiV projektet.
Resultat
Tjugoen procent av de svarande uppgav att det hade deltagit i ett eller flera teman i LiV. Det mest populära temat var fysisk aktivitet. Beteende relaterad till livsstil såsom fysisk inaktivitet, högt BMI eller dålig sömn hade ingen betydelse för huruvida man deltog eller inte. Tvärtom så visade resultaten att fysisk inaktiva personer var mindre benägna att delta än de som redan var aktiva. Detta bekräftar tidigare forskning som har gjorts på andra yrkesverksamma grupper att det är de redan aktiva som deltar i friskvårdssatsningar. Detta är dock den första studien som visar att detta även gäller hälso- och sjukvårdpersonal.
Slutsats
Våra resultat tyder på att hälso- och sjukvårdspersonal inte är mer benägna att delta i hälsofrämjande program jämfört med vad som har rapporterats för andra arbetande populationer, detta trots god kunskap om hälsa och livsstil. Vårdpersonal skiljer sig således inte från andra när det gäller de svårigheter som hälsofrämjande satsningar verkar ha att motivera medarbetare som behöver det mest att förbättra sin livsstil. Hälso- och sjukvårdspersonal är viktiga aktörer att främja hälsan hos andra och det är därför av yttersta vikt att hitta strategier för att motivera vårdpersonal att främja sin egen hälsa.