Fysisk aktivitetsnivå (avhandling)
Den enkla skattningsskalan för självrapporterad fysisk aktivitetsnivå ter sig vara både användbar och giltig för att uppskatta en förhöjd risk hos vuxna, arbetsföra och patienter. Effekten av den svenska FaR®-modellen har ytterligare visats både avseende förbättrad livskvalitet och kostnadseffektivitet på längre sikt.
Titel
An increased response to experimental muscle pain is related to psychological status in women with chronic non-traumatic neck-shoulder pain
Författare
Anna Sjörs, Institutet för stressmedicin Göteborg, B Larsson, A Persson och B Gerdle.
Bakgrund
Fysisk inaktivitet är en av flera påverkbara riskfaktorer som bidrar till den globala sjukdomsbördan. Alla försök att minska fysisk inaktivitet i befolkningen är av betydelse för hälsan. Det har utvecklats flera olika metoder som syftar till att öka den fysiska aktiviteten hos patienter och i befolkningen. En sådan metod som har utvecklas i Sverige och används inom sjukvården är fysisk aktivitet på recept (FaR®).
Syfte
Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera sambandet mellan självrapporterad fysisk aktivitetsnivå och olika hälsomått samt att studera den svenska metoden fysisk aktivitet på recept (FaR®) avseende långtidseffekter och hälso-relaterad livskvalitet. Ett annat syfte var att analysera hälsoekonomi och kostnadseffektivitet för två olika organisationer av den svenska FaR®-modellen.
Studierna i denna avhandling gav möjligheten att studera användbarheten av ett enkelt självskattningsinstrument för den fysiska aktivitetsnivån i olika grupper och sammanhang.
Resultat
Fysisk aktivitet mätt med en enkel skattningsskala var kopplad till andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och med stressrelaterad psykisk ohälsa både i tvärsnitt och vid uppföljning. Dessutom fångade skalan en förändring av den fysiska aktivitetsnivån efter FaR® vid sex och 12 månader. Hälso-relaterad livskvalitet ökade också vid 24 månader hos patienter som fick FaR®. Den hälsoekonomiska undersökningen visade att ett mer omfattande stöd kring FaR® kunde motiveras ur ett kostnadseffektivt perspektiv.
Slutsats
Den enkla skattningsskalan för självrapporterad fysisk aktivitetsnivå ter sig vara både användbar och giltig för att uppskatta en förhöjd risk hos vuxna, arbetsföra och patienter. Effekten av den svenska FaR®-modellen har ytterligare visats både avseende förbättrad livskvalitet och kostnadseffektivitet på längre sikt.
Publicerat
I) Rödjer L, Jonsdottir IH, Rosengren A, Björck L, Grimby G, Thelle DS, Lappas G, Börjesson M. Self-reported leisure time physical activity: a useful assessment tool in everyday health care. BMC Public Health. 2012, 12:693.
Skattningsmetod (SKPALS), 2012
II) Jonsdottir IH, Rödjer L, Hadzibajramovic E, Börjesson M, Ahlborg G Jr. A prospective study of leisure-time physical activity and mental health in Swedish health care workers and social insurance offi cers. Prev Med. 2010, 51(5):373-377.
Fysisk aktivitet förebygger stress, 2010
III) Rödjer L, Jonsdottir IH, Börjesson M. Physical activity on prescription (PAP): long-term effects on self-reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population. Under revision
IV) Rödjer L, Jonsdottir IH, Börjesson M, Hagberg L. Physical activity on prescription (PAP) in Swedish primary care: cost-effectiveness of two PAP interventions differing in extent and design. Manuscript