Kortisol på morgonen
Patienter med utmattningssyndrom uppvisar inte en förändrad utsöndring av stresshormonet kortisol när de vaknar på morgonen.
Titel
Long-term follow-up of cortisol awakening response in patients treated for stress-related exhaustion.
Författare
Anna Sjörs, Institutet för stressmedicin Göteborg, Tomas Ljung, Mittuniversitetet och Ingibjörg H. Jonsdottir, Institutet för stressmedicin Göteborg.
Bakgrund
Ett viktigt område för forskningen just nu är att reda ut hur och varför stress kan leda till sjukdom. Det antas ofta att störningar i kroppens stressystem förekommer hos personer som drabbas av stressrelaterade sjukdomar. När man utsätts för påfrestningar aktiveras flera olika stressystem i kroppen och ett av dessa är hypotalamus-hypofys-binjurebark-axeln (HPA-axeln) med hormonet kortisol som sin slutprodukt. Störningar i HPA-axeln och dess reglering av kortisolnivån i kroppen skulle kunna vara en bidragande orsak till att man blir sjuk av stress. En vanlig hypotes är att kortisolnivåerna först ökar vid stressbelastning och sedermera sjunker under det normala efter en lång tids exponering. Studier kring HPA-axelns funktion vid stressrelaterad utmattning (burnout i internationell litteratur) har varit motsägelsefulla. De flesta studier har dock undersökt relativt friska personer som rapporterat vissa symptom på burnout och inte patienter med en diagnostiserad sjukdom. Dessutom är det ont om studier som följt patienter under en längre tid. Det förekommer att kortisol mäts i diagnostiskt syfte men eftersom de studier som gjorts på området inte gett någon klar bild av huruvida kortisolnivåerna är förhöjda, oförändrade eller sänkta hos patienter med t.ex. utmattningssyndrom kan värdet av sådana kortisolmätningar ifrågasättas.
Syfte
I den här studien undersöktes skillnader i HPA-axelns kortisolutsöndring mellan patienter med utmattningssyndrom och friska kontroller. Vidare undersöktes förändringar i HPA-axelns aktivitet över tid hos patientgruppen när de deltog i ett behandlingsprogram.
Metod
HPA-axelns aktivitet undersöktes genom att mäta den ökning av kortisol som sker när man vaknar på morgonen (så kallad cortisol awakening response). I studien deltog 162 patienter med kliniskt diagnostiserat utmattningssyndrom och 79 friska kontroller. Deltagarna tog salivprover hemma direkt när de vaknade på morgonen och 15 minuter senare. Patienterna genomförde sedan samma procedur vid uppföljning efter 3, 6, 12 och 18 månader. I patientgruppen undersöktes också om kortisolnivåerna hade något samband med symptom på burnout, depression och ångest under uppföljningen.
Resultat
Patienterna uppvisade liknande morgonkortisol som kontrollerna och deras kortisolnivåer ändrades inte väsentligt under behandlingen. Inget samband sågs mellan förändring i kortisolnivåer och symptomutveckling under behandlingen.
Slutsats
Morgonmätningar av kortisol verkar inte skilja ut patienter med utmattningssyndrom från friska kontroller och morgonkortisolet verkar inte heller förändras under behandlingen. Nivåerna av kortisol i saliven när man vaknar på morgonen och efter 15 minuter är alltså inte lämpliga markörer för utmattningssyndrom. Att genomföra sådana mätningar i diagnostiskt syfte är därför inte meningsfullt eftersom morgonkortisolet generellt inte avspeglar om man lider av utmattningssyndrom, och heller inte hur allvarliga symptomen är.