Metodik för att utvärdera effekten av arbetsmiljöinsatser på organisatorisk nivå

Methodological approach for measuring the effects of organisational-level interventions on employee withdrawal behaviour
Magnus Åkerström, Jonathan Severin, Henrik Imberg, Ingibjörg Jonsdottir, Lisa Björk, Linda Corin

Bakgrund

Många arbetsplatser brottas med en hög sjukfrånvaro, särskilt inom den offentliga sektorn. Därav efterfrågas kunskaper om effektiva sätt att förebygga arbetsrelaterad ohälsa i praktiken av såväl chefer, HR som Företagshälsovården.

För att förebygga arbetsrelaterad ohälsa, rekommenderar både tidigare forskning och arbetsmiljöverkets regelverk, arbetsplatsinsatser på en organisatorisk nivå. Sådana insatser består av åtgärder som syftar till att eliminera grundproblemen som finns på arbetsplatsen genom att exempelvis fokusera på strukturer, styrning, beslutsfattande och ramar.

Däremot har utvärderingar av interventioner på organisatorisk nivå visat på skiftande resultat vilket delvis beror på avsaknaden av effektiva metoder för att utvärdera denna typ av intervention.

För att kunna skilja interventionseffekter från effekter av andra samtidigt pågående förändringar inom arbetsmiljön krävs både en studiedesign och statistiska metoder som klarar av att särskilja dessa effekter. Eftersom denna typ av metoder har efterfrågats i tidigare forskning har vi fokuserat på att ta fram och testa ett metodiskt tillvägagångssätt för detta.

Syfte med studien

Syftet med studien var att undersöka om en kombination av flernivåanalys, tidsserieanalys, processutvärdering och jämförelse mot referensgrupper kan användas för att utvärdera interventionseffekter från arbetsplatsinterventioner på en organisatorisk nivå.

Metod

I denna studie har vi använt personaldata och data från genomförandet av en intervention som startade 2017 i en region inom offentlig sektor, med målet att sänka sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatser inom regionen. Sjukfrånvaro, personalomsättning, sysselsättningsgrad och tjänstledighet utan lön samlades in för de 8 deltagande interventionsgrupperna och deras respektive referensgrupper (arbetsplatser inom samma organisatoriska enhet som interventionsgrupperna). Sammanlagt samlades data för 58 månader in (före och efter interventionen) och eventuella interventionseffekter utvärderades med flernivåanalys och tidsserieanalys. Processdata samlades in från interventionens processtödjare och nyttjades tillsammans med analyserna för referensgrupperna, för att skilja interventionseffekterna från andra samtida effekter inom arbetsmiljön.

Resultat

Resultaten visade en säsongsvariation i alla de effektmått som ingick i studien, där det fanns tidstrender i sjukfrånvaron och personalomsättningen som inte gick att koppla till interventionen. När modellen justerades för tidstrender och säsongsvariabilitet sjönk den totala variationen med 16 % i genomsnitt (varierade mellan 1 % och 39 % beroende på vilket mått som studerades).

Användningen av processtödjare resulterade i en hög efterlevnad där 7 av 8 interventionsgrupper bedömdes ha en hög efterlevnad av interventionens intention. På övergripande nivå resulterade interventionen i en positiv effekt på sjukfrånvaron motsvarande 1,9 %-enheter (p<0,001). Dessutom identifierades en fördröjd övergripande effekt även för personalomsättning motsvarande 0,4 %-enheter (p<0,05).

Vid utvärdering av interventionseffekten hos interventionsgrupperna samt eventuella samtida förändringar bland referensgrupperna observerades samtida signifikanta förändringar för ett eller flera av de undersökta måtten för de flesta referensgrupper, där det i flera fall krävdes en jämförelse med referensgrupp för att kunna påvisa en interventionseffekt hos interventionsgrupperna.

När effekten för enskilda grupper utvärderades identifierades en stor spridning i effekten för de olika interventionsgrupperna och en positiv effekt kunde endast påvisas för två av de åtta interventionsgrupperna. Denna variation kunde inte förklaras av interventionsgruppens efterlevnad av interventionens intention men variationen kan användas för att få en fördjupad kunskap kring anledningar till att en intervention fungerade eller inte.

Slutsatser

För att utvärdera effekterna av en intervention på organisatorisk nivå så måste en justering ske för trender över tid, autokorrelation i data, säsongsvariation samt andra samtida förändringar i arbetsmiljön. Detta kan göras genom en kombination av flernivåanalys, tidsserieanalys, processutvärdering och jämförelse mot referensgrupper.