Lönar sig arbetsmiljöinsatser på organisatorisk nivå?

Titel

Cost–Benefit Evaluation of an Organizational-Level Intervention Program for Decreasing Sickness Absence among Public Sector Employees in Sweden

Författare

Jonathan Severin, Mikael Svensson, Magnus Åkerström

Bakgrund

Arbetsrelaterad ohälsa och stigande sjukskrivningstal, orsakade av en ogynnsam arbetsmiljö med bristande arbetsvillkor, är ett växande problem i Sverige, särskilt inom den offentliga sektorn. Förutom att påverka den individuella medarbetaren, skapar dessa problem även en stor ekonomisk börda, både för arbetsgivaren och samhället i stort. Exempelvis uppskattades den samhälleliga kostnaden för den totala sjukskrivningen i Sverige år 2018 vara 64 miljarder kronor, med produktionsförlust på grund av sjukskrivning som den största kostnaden.

Arbetsplatsen är en viktig arena för att minska den arbetsrelaterade ohälsan, där interventioner ofta införs med syfte att förebygga ohälsa, förbättra arbetsmiljön samt minska sjukskrivning. Eftersom ekonomiska resurser är begränsade, är det viktigt att resurser används för interventioner som är effektiva både när det gäller medarbetarnas hälsa och lönsamhet. Det finns i dagsläget en stor efterfrågan på forskning om lönsamheten för arbetsplatsinterventioner, särskilt för interventioner på organisatorisk nivå.

Syfte

Syftet med studien var att genomföra en ekonomisk utvärdering av en arbetsmiljösatsning som genomfördes i offentlig sektor med två olika tillvägagångssätt. Målet var dels att utvärdera kostnader och intäkter för satsningen i helhet jämfört med ordinarie arbetsmiljöarbete, där sjukfrånvaro användes för att beräkna minskad produktionsförlust och sjuklönekostnad, dels att jämföra kostnader och intäkter mellan de två olika tillvägagångssätten.

Metod

År 2017 påbörjades en arbetsmiljösatsning i Västra Götalandsregionen med syfte att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron bland regionens anställda Arbetsmiljösatsningen, där 15 miljoner har avsatts årligen. Under 2017 och 2018 användes två tillvägagångssätt, där implementeringen och effekter på bland annat sjukskrivning tidigare har utvärderats i StratSAM-projektet. I det första tillvägagångssättet användes direktansökningar (monetary support approach, MSA), vilket innebar att chefer och HR ansökte om medel för att designa och genomföra interventioner på deras enhet. Totalt inkom 154 ansökningar med 209 olika interventioner under dessa två år, varav 107 interventioner från 86 ansökningar genomfördes. Efter att ha exkluderat ansökningar som inte kunde matchas med arbetsgivarens system för personalstatistik kunde 71 interventioner utvärderas. Nästan uteslutande beskrevs arbetsplatsutmaningar på organisatorisk nivå i ansökningar, och interventioner på alla nivåer genomfördes. I det andra tillvägagångssättet användes uppsökande verksamhet, vilket innebar att både monetärt stöd och processtöd användes, genom att en processtödjare hjälpte chefer och HR i arbetet med att välja och implementera interventioner (monetary and facilitator support, FSA). Totalt ingick åtta verksamheter i denna del, och alla interventioner bedömdes vara på organisatorisk nivå.

Den hälsoekonomiska utvärderingen gjordes med två kostnadsintäktsanalyser (cost-benefit analysis, CBA). I den första analysen utvärderades minskad produktionsförlust genom att inkludera intäkter från minskad total sjukfrånvaro (se nedan), där en timmes sjukfrånvaro motsvarade en timmes produktionsförlust, baserat på timlön. I den andra analysen utvärderades minskad sjuklön genom att inkludera intäkter från minskad korttidssjukfrånvaro, baserat på 80 % av lönen. Alla kostnader och intäkter diskonterades med 3 %, justerades för inflation och 2020 års prisnivå används. Deterministisk och probabilistisk känslighetsanalys användes för att testa hur robusta resultaten var.

Interventionseffekten på sjukskrivning beräknades för både total sjukskrivning och korttidssjukskrivning (≤14 dagar). För att separera effekten från samtida förändringar på arbetsplatsen användes referensgrupper inom samma verksamhetsområde som interventionsgrupperna. Effekten beräknades för interventionsgrupperna respektive referensgrupperna genom flernivåanalys med justering för tidstrender, autokorrelation och säsongsvariation, varefter den övergripande effekten beräknades. Kostnader samlades in genom fakturor och inkluderade kostnader för lokaler, företagshälsovård, externa konsulter och processtöd. Intäkter beräknades genom interventionens kostbesparing på minskad sjukfrånvaro.

Resultat

Den totala kostnaden för interventionerna var ca 10,5 MSEK (miljoner kronor), där kostnaden per medarbetare var 3 410 SEK för FSA (processtöd) jämfört med 1 560/medarbetare för MSA (ansökningar). Det var en övergripande minskning av total sjukfrånvaro på -0,31 %-enheter, men effekten var bara signifikant för FSA (-1,9 %-enheter).

I kostnadsintäktsanalysen baserad på produktionsförlust var nettovinsten för hela satsningen ca 1,7 MSEK per år, -0,2 MSEK för MSA, och 9,6 MSEK för FSA. Den årliga nettovinsten per medarbetare var också högre för FSA (5 850 SEK jämfört med -60 SEK för MSA). I kostnadsintäktsanalysen baserad på minskad sjuklön sågs en nettoförlust (-2,7 MSEK per år). Känslighetsanalyserna visade att resultatet var mest känsligt för interventionseffekten på sjukskrivning, något känsligt för interventionskostnad och lön, men robust gällande antal anställda.

Slutsatser

Den utvärderade arbetsmiljösatsningen befanns vara lönsam för det tillvägagångssätt där både monetärt stöd och processtöd användes. Resultatet visade på en nettovinst trots högre interventionskostnader. Därav bör inte arbetsgivare befara höga initiala interventionskostnader, ifall interventionerna anpassas till arbetsplatsens utmaningar. För det tillvägagångssätt där chefer designade och implementerade interventioner utan support från en processtödjare sågs en nettoförlust. Interventionseffekten på sjukskrivning var den viktigaste faktorn som påverkade intäkten. För att organisatoriska arbetsplatsinterventioner ska vara lönsamma är det därför viktigt att designa åtgärderna så att dessa är anpassade till arbetsplatsens utmaningar och kontext.

När minskad sjuklön utvärderades sågs en nettoförlust, däremot kan intäkterna ha varit underskattade, där en inkludering av andra kostnader såsom minskad sjuknärvaro, personalomsättning eller rehabiliteringskostnader skulle kunna påverka arbetsgivarens intäkter. Därför bör framtida ekonomiska utvärderingar inkludera andra aspekter än produktionsförlust och sjuklön. Slutligen kan externa medel och evidensprövade tillvägagångssätt vara ett användbart verktyg för arbetsgivare och beslutsfattare, när de ska implementera organisatoriska arbetsplatsinterventioner i syfte att minska den arbetsrelaterade ohälsan och sjuktalen.

Publicerat

International Journal of Environmental Research and Public Health, 2022