Covid-19 pandemins påverkan på chefers arbetsmiljö inom vården
COVID-19 pandemin har onekligen varit utmanande för både medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården. Resultatet av studien visar att fler chefer upplevde en sämre arbetsmiljö under pandemin jämfört med innan, och att ledningen behöver stärka chefernas organisatoriska förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska ha möjlighet att hantera kommande kriser.
Detta är en sammanfattning av en artikel som har publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology (2023).
Titel
Under pressure – The working situation of Swedish healthcare managers during the first wave of COVID-19.
Författare
Lisa Björk, Linda Corin, Magnus Åkerström, Ingibjörg H. Jonsdottir, Alessio Degl Innocenti, Helle Wijk samt Linda Ahlström.
Bakgrund
COVID-19 pandemin har resulterat i stora påfrestningar på hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmiljö. Tidigare studier har till stor del fokuserat på de ansträngda arbetsförhållanden som medarbetare inom hälso- och sjukvården har upplevt under pandemin, men det finns begränsad kunskap om hur arbetsmiljön för chefer har påverkats. För att stärka hälso- och sjukvården inför framtida pandemier är det därför viktigt att även utvärdera hur pandemin påverkade chefernas arbetssituation.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården påverkades under den första vågen av COVID-19 pandemin.
Metod
I september 2020 fick samtliga chefer och medarbetare vid ett svenskt universitetssjukhus möjligheten att svara på en enkät med frågor om hur de upplevde sin arbetsmiljö. Enkäten innehöll även tre öppna frågor om chefernas erfarenhet av att vara chef under pandemin samt organisatoriska förutsättningar för detta arbete. Undersökningen gjordes mellan den första och andra pandemivågen och respondenterna ombads tänka tillbaka hur de upplevde arbetssituationen under pandemins första våg. Resultatet jämfördes sedan med resultatet från en tidigare genomförd medarbetarundersökning från oktober 2019, innan pandemin bröt ut.
Resultat
Resultatet visar att det var en klar ökning av chefer som rapporterade sämre arbetsmiljö under pandemin jämfört med före pandemin. Svårigheter med rolltydlighet, kvantitativa krav, beslutsfattande, känslomässigt stöd, motivationsbrist, bristande tid för återhämtning på jobbet och problem med balansen mellan arbete och privatliv ökade under pandemin jämfört med innan. Chefer på avdelningar med en stor andel COVID-19-patienter rapporterade en sämre arbetsmiljö jämfört med de övriga cheferna.
Det upplevdes särskilt viktigt under krisen med en övergripande styrning innehållandes tydliga, rättvisa och väl kommunicerade rutiner och riktlinjer. En fördelning av ansvar och resurser ansågs också nödvändigt.
Chefer behöver även mandat för att kunna omorganisera roller och team för att bättre kunna anpassa sig till situationen. Organisatoriskt och socialt stöd uttrycktes också vara viktiga resurser.
Slutsatser
Resultatet visar att COVID-19-pandemin hade en negativ påverkan på arbetssituationen hos chefer inom hälso- och sjukvården, men det visar också vilka organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att cheferna ska kunna hantera liknande situationer. För att åstadkomma detta behöver ledningen agera och säkerställa tillräckliga förutsättningar för att cheferna ska kunna anpassa sig och utvecklas under en tid av oförutsägbarhet, otrygghet och osäkerhet.