Förändring av arbetsrelaterad stress bland norska läkare
Många läkare blir utbrända på grund av långvarig stressbelastning i arbetet. Det får negativa konsekvenser inte bara för läkarna själva, utan även för kvaliteten på patientvården och vårdverksamheten i stort. I den här studien mättes stressnivån hos olika slags läkare i Norge mellan 2010 och 2019. Bland allmänläkare fyrdubblades andelen som hade en ohälsosam nivå av arbetsrelaterad stress.
På den här sidan kan du läsa en svensk sammanfattning av studien. Originalartikeln finns publicerad på BJM Open.
Titel
Changes in work stress among doctors in Norway from 2010 to 2019: a study based on repeated surveys
Författare
Judith Rosta, Fredrik Bååthe, Olaf G Aasland, Karin Isaksson Rø.
Bakgrund: att mäta stress
En modell som används för att mäta arbetsrelaterad stress är ansträngning-belöningsmodellen (the Effort–Reward Imbalance model). Om belöningarna man får för att göra sitt jobb inte står i proportion till hur mycket man måste anstränga sig – då kan den arbetsrelaterade stressen vara hög. Till exempel kan det vara ansträngande att arbeta under ständig tidspress, och det kan vara belönande att känna sig respekterad för sina insatser på jobbet.
Syfte: att undersöka skillnader och förändringar i stressnivå
Syftet med studien är att undersöka den arbetsrelaterade stressen bland läkare i Norge. Skiljer den sig mellan olika slags läkare, till exempel allmänläkare och sjukhusläkare? Och har stressnivån förändrats över tid, mellan 2010 och 2019?
Metod: mätning av balansen mellan ansträngning och belöning
För att mäta den arbetsrelaterade stressen användes ansträngning-belöningsmodellen. Läkare fick svara på en enkät med frågor om de till exempel upplevde tidspress på jobbet, om arbetet hade blivit mer krävande än tidigare, om lönen motsvarade deras ansträngningar och om det fanns möjligheter till utveckling och befordran.
I studien deltog bland annat allmänläkare, sjukhusläkare, specialistläkare inom privat vård och läkare som arbetar vid högskolor och universitet. Enkäten besvarades vid tre tillfällen: 2010, 2016 och 2019. Mellan 1 000 och 1 600 läkare svarade på varje enkät.
Resultat: ökning av andelen allmänläkare med en hälsosam stressnivå
Enkäten från 2010 visade att 23,0 procent av sjukhusläkarna hade en ohälsosam nivå av arbetsrelaterad stress. I de andra läkargrupperna var siffran lägre: 11,9 procent för läkare på högskolor och universitet, 10,3 procent för allmänläkare och 8,2 procent för specialistläkare inom privat vård.
Under de följande åren rapporterade många allmänläkare både en ökning i ansträngning på jobbet och en minskning i belöning för arbetet de utförde. Med andra ord ökade obalansen mellan ansträngning och belöning, och deras stressnivå steg. Vid enkätundersökningen 2019 hamnade 40,1 procent av allmänläkarna på en ohälsosam nivå av arbetsrelaterad stress. För de andra läkargrupperna skedde inte någon signifikant förändring, varken i belöning, i ansträngning eller i hur stor andel som hade en ohälsosam stressnivå.
Slutsats: extra uppmärksamhet bör riktas mot allmänläkare och sjukhusläkare
Det är viktigt att minska den arbetsrelaterade stressen bland läkare, och i Norge bör extra uppmärksamhet riktas mot just allmänläkare och sjukhusläkare. Andelen allmänläkare med en ohälsosam nivå av arbetsrelaterad stress har fyrdubblats på nio år, och andelen sjukhusläkare med en ohälsosam stressnivå har varit relativt stor under hela perioden. Fler jämförande analyser kommer behövas i framtiden för att följa hur läget utvecklas.