Stress-energi formuläret
Stress-energi formuläret är ett instrument för mätning av upplevda stress- och energinivåer i arbetet. I studien undersöks de psykometriska egenskaperna samt eventuella skillnader i användningen av instrumentet mellan kvinnor och män.
Titel
Internal Construct Validity of the Stress-Energy Questionnaire in a working population, a cohort study.
Författare
Emina Hadžibajramović och Gunnar Ahlborg Jr, Institutet för stressmedicin, Göteborg, Anna Grimby-Ekman och Åsa Lundgren-Nilsson, Göteborgs universitet.
Bakgrund
Psykosocial stress i arbetet en av de viktigaste faktorerna bakom sjukskrivningar baserade på stressrelaterade psykiska problem. Därför är det viktigt att kunna mäta upplevd stress i arbetet på ett valitt och tillförlitligt sätt. Stress-energi formuläret (SEQ) är föreslaget som ett användbart instrument för att mäta sinnesstämning i arbetet och har använts i många skandinaviska studier.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka de psykometriska egenskaperna av SEQ i en arbetande population, samt att utvärdera eventuella skillnader i användningen av instrumentet mellan kvinnor och män.
Metod
Data kommer från KART-studien och analyserades med modern testteori (Rasch analys).
Resultat
Resultatet visar att samtliga delfrågor i stresskalan passade Rasch modellens förväntningar och inga skillnader mellan kvinnor och män hittades. Initiala analyser pekade på ett visst problem med dimensionalitet av skalan samt delfrågor som var beroende av varandra, men den fortsätta analysen visade att skalan som helhet fungerar väl för mätning av stress i arbetet, på både individ- och gruppnivå.
Med hjälp av dessa resultat kunde en omvandlingstabell för beräkning av stress med metoder giltiga för intervallskala presenteras. När det gäller energiskalan upptäcktes vissa problem, även om den slutliga analysen visade god överrensstämmelse med modellens förväntningar. En delfråga hade problem med diskriminering mellan de 6 olika svarsalternativen som skalan bygger på, och en annan visade på skillnad i skattningar mellan kvinnor och män, givet samma energinivå. Energiskalan är lämplig för utvärdering av energi på gruppnivå enbart.
Slutsats
Slutsatsen är att både stress- och energiskalan har goda psykometriska egenskaper och kan användas i befintligt skick. Båda skalorna kan användas för mätning av stress och energi i arbetet på gruppnivå, och stresskalan även på individnivå. Vi rekommenderar inte användning av medelvärden som sammanfattningsmått av stress utan hänvisar till omvandlingstabellen för intervallnivå. Energiskalan kräver ytterligare utvärderingar på andra populationer innan en omvandlingstabell kan presenteras.