HAP - Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken

Close-up of a compass on stock market data chart.

Det här forskningsprojektet har som övergripande syfte att öka kunskapen om hur arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden för deras medarbetare. Projektet är finansierat av Afa Försäkring och kommer pågå till sommaren 2026.

Hållbara arbetsförhållanden

Det finns en gedigen kunskap rörande sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken. Tidigare forskning visar att det behövs insatser på organisatorisk nivå för att åtgärda brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men det efterfrågas stöd för hur detta kan åstadkommas i praktiken. Detta är en viktig utgångspunkt i projektet vars målgrupp är anställda inom den privata, kommunala och regionala servicesektorn.

  • En enkät har skickats ut till privat, kommunal och regional sektor för att kartlägga nuvarande kunskap gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå.
  • Olika verksamhetes införande av arbetsmiljöinsatser följs via observationer och intervjuer, för att få en djupare förståelse av stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå.
  • Med projektet studerar vi också ekonomiska ställningstagandena som görs kopplade till investeringar i arbetsmiljön.

I tidigare forskningsprojekt på ISM har vi dels undersökt hur nya samarbetsformer mellan chefer, FHV och HR kan utvecklas (FHV NySam), dels utvärderat implementeringen och effekterna av en arbetsmiljösatsning (StratSAM). Slutsatserna från dessa projekt visar på att ett praktiskt stöd efterfrågas av praktiken, men även att andelen organisatoriska insatser behöver öka.

Projektet finansieras av AFA, läs mer i deras pressmeddelande.

Bakgrund till projektet

Många sektorer brottas med en hög personalbrist, framförallt den offentliga sektorn, där hög personalomsättning i kombination med hög sjukfrånvaro till följd av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö har visats vara en viktig orsak till personalbristen. Arbetet med att komma till rätta med arbetsmiljön är brådskande eftersom samhällets tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och annan service kan äventyras om arbetsgivarna inte kan attrahera och behålla personal med önskad kunskap och kompetens. Exempelvis rapporterar samtliga 21 svenska regioner idag en brist på hälso- och sjukvårdspersonal och det krävs 120 000 nya medarbetare inom denna sektor till år 2026 för att möta behoven av en växande befolkning och en ökad andel pensionärer i Sverige.

Det finns i dagsläget en gedigen kunskap om sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken. Tidigare forskning har visat att det krävs insatser på en organisatorisk nivå för att åtgärda brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men stöd för hur detta kan åstadkommas i praktiken har efterfrågats av såväl chefer, HR och företagshälsovården som av forskare.


Projektets syfte

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur arbetsgivares förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden hos medarbetare. Detta kommer åstadkommas med tre delsyften:

  1. Kartlägga organisationers nuvarande kunskap gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå samt identifiera brister avseende denna kunskap.
  2. Beskriva hur deltagande organisationer har organiserat sitt förebyggande arbetsmiljöarbete idag samt identifiera stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå i detta arbete.
  3. Beskriva organisationernas incitament och motiv för att arbeta förebyggande inom arbetsmiljöarbetet samt identifiera vikten av olika incitament, så som de ekonomiska ställningstaganden som görs kopplade till investeringar i arbetsmiljön.

Genomförande

För att uppnå projektets målsättningar använder vi oss av en samskapande studiedesign bestående av en kvantitativ enkätundersökning, observationer samt djupintervjuer. I projektet har en referensgrupp med representanter från målgrupperna för projektet bildats. Flera samarbeten är också upprättade, både med andra forskare, nätverk och branschföreningar.

Enkätundersökning

I projektet har en enkät tagits fram, med vilken vi undersöker hur arbetsgivare har organiserat sitt arbetsmiljöarbete, hur dessa arbetssätt främjar eller hindrar det förebyggande och främjande arbetsmiljöarbetet, samt hur detta kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enkäten är framtagen specifikt för projektet, den riktar sig till privat, kommunal och regional servicesektor, och innehåller teman med frågor om organisatoriska faktorer, samarbete mellan olika aktörer, kunskap, rutiner, samt incitament och motiv för att genomföra och investera i förebyggande och främjande arbetsmiljöinsatser. Svaren kommer analyseras deskriptivt samt med regressionsanalys och den nya och innovativa metoden coincidence-analys.

Observationer och intervjuer

För att få en djupare förståelse av stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå, kommer ett tiotal verksamheter som själva har identifierat ett behov av förebyggande insatser att väljas ut inom de olika sektorerna och följas över tid. Verksamheterna kommer själva att planera, utforma och genomföra de förebyggande insatserna och projektgruppen kommer ta del av verksamhetens processdokumentation samt genomföra observationer av möten och eventuella workshops. Detta kommer även att kompletteras med djupintervjuer.


Förväntat resultat och nyttiggörande

  • Projektet förväntas bidra med kunskap gällande arbetsgivares förutsättningar, i form av kunskap, arbetssätt och tillgång till stöd, samt incitament och motivation när det gäller att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken
  • Projektet kommer även kunna identifiera främjande och hindrande faktorer för detta arbete.
  • Denna kunskap kan sedan nyttjas för att vidareutveckla arbetsgivares förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete och därmed öka deras förutsättningar för att minska olyckor, ohälsa samt för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare inom välfärdsyrkena. 

Med tanke på de stora utmaningar med kompetensförsörjning som finns, är det viktigt att kunskapen från forskningen skyndsamt kan komma praktiken till nytta. Det sker dels inom de medverkande verksamheter, dels genom att sprida kunskap till projektets målgrupp såsom chefer, HR, fackligt förtroendevalda, företagshälsovård med flera.


Publicerat

Publicerade artiklar

Akerstrom M, Severin J, Roczniewska M, Jonsdottir IH, Hadzibajramovic E (2024) Examining preventive occupational health and safety management in the Swedish welfare sector–questionnaire development, its validity and reliability, and initial findings on employers’ knowledge. PLoS ONE 19(11): e0311788. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0311788
Svensk sammanfattning 

Annat

Jonathan Severin, doktorand på ISM har intervjuats av NorBet kring sitt doktorandprojekt som delvis baseras i HAP. Här zoomar han in på vad det är för faktorer som krävs för att man över huvudet taget ska komma till själva implementeringen, det vill säga vad som påverkar initieringen av processen.

Hittils kan insamlad data inom HAP visa på att arbetsplatser som anser sig ha tillräckliga resurser, och samtidigt använder kostnadseffektivitet och ekonomiska resonemang i sitt arbetsmiljöarbete, i högre utsträckning genomför organisatoriska arbetsmiljöinsatser samt att verksamheter som har en central budget men inte använder ekonomiska resonemang genomför en lägre andel organisatoriska insatser.

Förutsättningar för att lyckas med arbetsmiljöinterventioner på organisatorisk nivå och värdet av ekonomiska incitament, Arbets- och miljömedicin norr 2024-12

Magnus Åkerström och Annemarie Hultberg intervjuas av tidningen Fysioterapi kring hur ett effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete kräver en ökad kunskap om förhållandena på arbetsplatsen samt ett ökat samarbete såväl inom arbetsplatsen som mellan arbetsplatsen och vården för att ge effekt.

Perspektivskifte kan förebygga arbetsrelaterad ohälsa, Fysioterapi 2022-09

Övriga länkar

FHV NySam

StratSAM

Fakta om projektet

Projektnamn
Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken (HAP) – arbetsgivares kunskap och arbetssätt gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå

Finansiering
Afa Försäkring 

Planerad projektperiod 
3 år (2023-2026) 

Forskningsområde 
Arbetsliv 

Projektmedlemmar från ISM 
Magnus Åkerström, Jonathan Severin, Henrik Eklund, Ingibjörg Jonsdottir, Annemarie Hultberg

Övriga projektmedlemmar
Marta Roczniewska (Karolinska Institutet)

Kontaktperson 
Magnus Åkerström (Projektledare)