Arbetsmiljön under COVID-19 för de som arbetar med gravida, födande och nyfödda
Resultatet visar att det finns faktorer inom arbetsmiljön vars negativa effekt på medarbetarnas arbetsmiljö delvis kan mildras vid framtida kritiska situationer. Detta kan åstadkommas genom förebyggande insatser som syftar till att hantera medarbetarnas oro för att bli smittad, säkerställa tillräckliga förutsättningar för chefer att ge stöd, stärka arbetsplatsens psykosociala säkerhetsklimat, systematiskt förbättra de anställdas arbetsförhållanden samt bevara de positiva effekter som de förändrade arbetssätten givit.
Detta är en sammanfattning av en artikel som har publicerats i tidskriften Sexual & Reproductive Healthcare (2022).
Titel
Working conditions for hospital-based maternity and neonatal health care workers during extraordinary situations – A pre-/post COVID-19 pandemic analysis and lessons learned
Författare
Magnus Åkerström, Ylva Carlsson, Verena Sengpiel, Malin Veje, Anders Elfvin, Ingibjörg H. Jonsdottir, Alessio Degl'Innocenti, Linda Ahlstrom, Helle Wijk & Karolina Linden
Bakgrund
COVID-19-pandemin har haft en stor påverkan på hälso- och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö och kommer troligtvis beröra hälso- och sjukvården en lång tid framöver. Det finns ett flertal studier som beskriver de ansträngda arbetsförhållanden som många medarbetare inom hälso- och sjukvården upplevt under pandemin. De flesta av dessa studier fokuserar på medarbetare som vårdat patienter som blivit allvarligt sjuka i COVID-19 men även annan sjukvårdspersonal kan ha påverkats negativt av pandemin och vara i behov av stöd. Vården av gravida, födande och nyfödda kan inte prioritera ner eller skjuta upp vård under en pandemi. I stället behöver verksamheter hitta nya sätt att organisera sin verksamhet för att möta det aktuella vårdbehovet. Det finns begränsad kunskap om hur arbetsmiljön för medarbetare inom dessa verksamheter påverkats. Därför finns det behov av att systematiskt samla in medarbetarnas erfarenheter av att arbeta under pandemin så de finns tillgängliga inför framtida tillfällen då hälso- och sjukvården är under exceptionell press.
Syfte
Syftet med studien var att öka kunskapen om hur dessa verksamheter påverkades av pandemin och identifiera på vilket sätt eventuella negativa effekter på arbetsmiljön kan undvikas vid framtida tillfällen då hälso- och sjukvården är under press.
Metod
Samtliga anställda inom obstetrik och neonatologi erbjöds att besvara en enkät före (oktober 2019) och under COVID-19-pandemin (september 2020). Övergripande effekter på arbetsmiljön, jämfört med före pandemin, analyserades genom flernivåanalys och medarbetarnas upplevelse av att arbeta under pandemin undersöktes genom kvalitativ innehållsanalys av fritextsvar från COVID-19-enkäten. Dessutom genomfördes en dokumentanalys för att identifiera förändrade arbetssätt under pandemin.
Resultat
COVID-19-enkäten besvarades av 382 medarbetare (svarsfrekvens 35%) och 660 medarbetare besvarade enkäten före pandemin (svarsfrekvens 74%). Brist på skyddsutrustning, stark oro för att bli smittad, osäkerhet huruvida implementerade förändringar var tillräckliga och utmaningar med att kommunicera förändringar i rutiner påverkade arbetsmiljön negativt. En ökad sammanhållning och känsla av att vara uppskattad påverkade arbetsmiljön positivt.
Slutsatser
Resultatet visar att det finns faktorer inom arbetsmiljön vars negativa effekt på medarbetarnas arbetsmiljö delvis kan mildras vid framtida kritiska situationer. Detta kan åstadkommas genom förebyggande insatser som syftar till att hantera medarbetarnas oro för att bli smittad, säkerställa tillräckliga förutsättningar för chefer att ge stöd, stärka arbetsplatsens psykosociala säkerhetsklimat, systematiskt förbättra de anställdas arbetsförhållanden samt bevara de positiva effekter som de förändrade arbetssätten givit.
Publicerat
Sexual & Reproductive Healthcare (2022).
Övriga länkar
Arbetsmiljön för de som arbetar med gravida, födande samt nyfödda barn (COPE Staff)