HIP-projektet

Ett hälsofrämjande arbete bör bedrivas som process snarare än projekt, med ett brett ägandeskap, en tydlig struktur och en väl fungerande kommunikation. Det visar denna studie av hälsofrämjande i praktiken.

Bakgrund

När Västra Götalandsregionen och AB Volvo 2007 avslutat sitt samarbetsprojekt Livsstil i Väst, som syftade till att stimulera medarbetare till en hälsosam livsstil, diskuterades möjligheterna att ta ett steg vidare i att utveckla organisationernas hälsofrämjande arbete. Målet var att integrera ett hälsofrämjande synsätt på alla nivåer, d.v.s. inte enbart på individnivå, utan även på grupp- och organisationsnivå.

Ett sjukhus och ett tillverkningsföretag som ansågs ligga långt framme i det hälsofrämjande arbetet utvaldes för ett sådant utvecklingsarbete. Såväl arbetsgivarsidan som fackliga företrädare från lokal, regional och nationell nivå involverades i förberedelserna. Institutet för stressmedicin tillfrågades 2008 om att utvärdera utvecklingsarbetet vilket ledde till den studie finansierad av AFA försäkring, som redovisas i denna rapport. På grund av den ekonomiska kris som inträffade 2009 valde dock tillverkningsföretaget att inte vidare delta i studien.

Syfte

Syftet var att studera hur det hälsofrämjande perspektivet kan integreras i organisation och vardagsarbete på ett sjukhus, samt vilka effekter detta kan ge på arbetsmiljö och hälsa, effektivitet och kvalitet.

Metod

Sjukhuset bedrev implementeringen i projektform under två år, initialt med en externt rekryterad projektledare som knöts till en projektgrupp på HR-avdelningen. I handlingsplanen ingick aktiviteter på individ-, enhets- och organisationsnivå, såsom information, chefsutbildning, material för arbetsplatsträffar (APT), riktlinjer och hälsoråd samt infogande i sjukhusets styrkort och strategidokument. Forskargruppen följde arbetet under tre år genom intervjuer och observationer, dokumentanalys och enkäter. Återkoppling gjordes till ledningsgrupper, chefer och medarbetare.

Resultat

Flera av de planerade aktiviteterna genomfördes inte. En viktig orsak tycks vara den ansträngda ekonomin vid projektstart. Projektorganisationen fungerade inte heller särskilt väl vilket ledde till att projektledaren och dennes efterträdare slutade i förtid. Framtagandet av nyckeltal i samverkan med forskargruppen för uppföljning av projektets effekter fullföljdes inte. Mötesobservationer och dokumentanalys tydde på att hälsofrämjandefrågor inte behandlades i avsedd utsträckning. Flera enheter arbetade systematiskt med material om hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap på APT. Medarbetarenkäten visade att upplevelse av bra kommunikationsklimat, låg stress och balanserad närvaro samvarierade med god effektivitet, kvalitet och arbetsmiljö.

I rapporten beskrivs hinder och stöd utifrån en rad centrala aspekter såsom;

Integrering och utveckling av ett hälsofrämjande perspektiv
I chefers förutsättningar
I strukturen av det systematiska arbetsmiljöarbetet
För medarbetarnas delaktighet och inflytande på APT

Ovanstående modell beskriver de organisatoriska förändringskrafter som fungerade antingen som drivkrafter eller motkrafter till att det bedrevs ett hälso- och arbetsmiljöarbete. Modellen är modifierad av Lewin ´s modell om organisatoriska förändringskrafter.

Slutsats

Framgångsfaktorer för en långsiktig integrering av hälsofrämjande i praktiken som identifierats i denna studie är enligt vår uppfattning:

Brett ägandeskap för att driva utvecklingsarbetet i organisationens alla delar, inte enbart ansvar förlagt på en enskild projektledare eller avgränsad stabsfunktion
Hälsofrämjande utveckling bör inte bedrivas i projektform som lätt tappar styrning, utan måste ske i delaktighet på alla nivåer och i en process som går i takt med och integreras i organisationens övriga centrala utvecklingsprocesser.
En tydlig och ändamålsenlig struktur främjar samverkan och goda relationer. Kommunikation som inkluderar dialog, inte enbart på enskilda enheter, utan i flöden såväl horisontellt som vertikalt i organisationen, är en grundbult både för att få en fungerande struktur och utveckla och bibehålla goda och välfungerande professionella relationer.
Att utvärdera effekterna av implementering av ett hälsofrämjande synsätt i organisation och vardagsarbete i en så stor och komplex verksamhet är utmanande och kräver stort engagemang i utveckling av lokalt anpassade såväl kvantitativa som kvalitativa mått och metoder.