Arbetsförhållanden och utvecklingstrender i Sverige
Mellan 1997 och 2015 skedde inga större förändringar av arbetsmiljöförhållandena i Sverige. Åtminstone inte på arbetsmarknadsnivå. Men stabilitet på ett övergripande plan döljer förändringar och varierande utvecklingstrender inom olika yrkesgrupper. Det är en av slutsatserna från en studie om hur arbetsmiljöförhållandena inom olika yrken har ändrats över tid.
Detta är en sammanfattning av en artikel publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Work, Environment & Health (2021).
Författare: Corin L, Pousette A, Berglund T, Dellve L, Hensing G, Björk L
Bakgrund
Arbetsmiljön har en stor inverkan på anställdas hälsa och produktivitet, och det är väl känt vilka fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som utgör risker och tillgångar på en arbetsplats. I tidigare studier har forskare ofta jämfört utvecklingen av sådana förhållanden mellan olika grupper utifrån bland annat kön, ålder och utbildningsnivå. Den här studien handlar istället om skillnader i utvecklingstrender mellan olika yrkesgrupper.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka utvecklingen av arbetsmiljöförhållanden på den svenska arbetsmarknaden mellan 1997 och 2015. Dels analyserades utvecklingstrenderna för ett antal arbetsmiljöförhållanden på arbetsmarknadsnivå, där statistik för många olika yrken slagits ihop, dels analyserades utvecklingstrenderna för yrkena var för sig. Dessutom undersöktes om skillnaderna i arbetsmiljöförhållanden mellan yrkena hade ökat över tid.
Metod
Som underlag användes resultatet från tio omgångar av Arbetsmiljöundersökningen, en undersökning som Statistiska centralbyrån regelbundet genomför på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Ett antal arbetsmiljöförhållanden av olika slag valdes ut och följdes upp. De handlade bland annat om de fysiska och emotionella kraven i arbetet, arbetsmängden, möjligheten att ta pauser samt hur mycket inflytande den anställda har över sitt arbete.
Uppgifterna om arbetsmiljöförhållandena sammanställdes utifrån yrkesgrupp enligt Standard för svensk yrkesklassificering. Därefter beräknades utvecklingskurvorna för 89 yrken, för att ta reda på vilket sätt och med vilken hastighet som arbetsmiljöförhållandena förändrades genom åren.
Resultat
På arbetsmarknadsnivå skedde bara några små, mestadels positiva förändringar av arbetsmiljöförhållandena. Den svenska arbetsmarknaden var alltså relativt stabil över tid, när alla yrkesgrupper analyserades tillsammans.
Men när yrkena analyserades var för sig, framkom det att arbetsmiljöförhållandena ändå hade förändrats en hel del. De flesta utvecklades dessutom på väldigt olika sätt inom olika yrken, vilket kanske förklarar varför det inte syntes några större förändring på arbetsmarknadsnivån. De skilda utvecklingstrenderna tog helt enkelt ut varandra.
Det fanns dock inget stöd för att skillnaderna mellan yrkena hade blivit större.
Slutsats
Resultatet från studien visar att stabilitet på arbetsmarknadsnivå kan dölja kraftigt varierande utvecklingstrender inom olika yrkesgrupper. För beslutsfattare som vill förbättra anställdas arbetsmiljö kan detta vara bra att ha i åtanke. Med kunskap om hur arbetsmiljöförhållanden och utvecklingen av dem skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper, kanske hälsofrämjande insatser bättre kan anpassas till specifika yrken och verksamheter.