Hälsofrämjande aktivitetsbaserade kontor
I en nypublicerad avhandling från Chalmers ingår även material från ISM:s forskningsprojekt om aktivitetsbaserat arbetssätt i Västra Götalandsregionen (VGR).
Melina Forooraghis doktorsavhandling tar fokus i det hälsofrämjande perspektivet och bygger både på litteraturstudier och olika fallstudier, bland annat från VGR. I en intervju i Dagens nyheter beskriver Melina några viktiga slutsatser från sin avhandling, där hon särskilt tittat på hur arbetsmiljön kan anpassas för att förbättra välmåendet.
Det är viktigt att se kontoren som anpassningsbara
Det innebär bland annat att de anställda har inflytande över sin egen miljö. Olika problem uppstår på olika arbetsplatser. Då är det viktigt att kunna identifiera de problemen och försöka åtgärda dem löpande, menar Melina.
Ingen självklar besparing
En viktig slutsats från forskningen är att man måste göra en noggrann behovsanalys i ett tidigt skede. Det tar i sig en hel del resurser, men om man inte investerar i behovsanalyser och deltagande designprocess kan det leda till felanvändning av olika arbetsplatser, så att utrymmen står tomma och ingen använder dem, framhåller Melina.
Den sociala miljön en utmaning
En synpunkt som ofta återkommer från anställda i aktivitetsbaserade kontor är att många upplever det som ett hinder för socialt umgänge, både när man skall jobba ihop men också ta en fika tillsammans. Många uttrycker att de känner sig isolerade och anonyma.
Det ogillar vi mest med aktivitetsbaserade kontor, DN 2022-10
How to create healthy activity-based offices, Melina Forooraghi, Chalmers