Kommunikation

En väl fungerande kommunikation är ett viktigt kännetecken för friska verksamheter. ISM har deltagit i en rad studier, där kommunikation har varit ett viktigt tema. På denna webbplats har vi även publicerat annan aktuell forskning kring kommunikation och hälsa.

God kommunikation ett kännetecken

Kännetecknande för de friska företagen, enligt studien Hälsa och Framtid, var bland annat att de hade en tydlig och nära kommunikation såväl vertikalt som horisontellt. Det fanns både formella och informella fungerande informationsvägar och det var möjligt att uttrycka kritiska åsikter. Motsvarande resultat fann man när man gjorde en liknande studie inom kommuner och landsting. Kännetecknande var ett kommunikationsklimat där det var högt i tak och det fanns forum för att lyssna på goda idéer och även kritik. Exempel på fungerande kommunikation var uppföljning och feed-back via direktkontakt av ledarna. Man konstaterade även att spontaniteten var större på friska arbetsplatser.

Goda arbetsrelationer med effektiv kommunikation byggs av:

gemensamma mål som man skapat tillsammans
att alla delar med sig generöst av kunskap i tvärprofessionella grupperingar
en ömsesidig respekt: att man vill varandra väl och gläds åt varandras framgång
smidig, vital kommunikation mellan de som berörs: frekvent, i rätt tid, riktig
och lösningsinriktad

Hälsa och framtid

Hållbart ledarskap i vardag och förändring, rapport, 2016

Skitsnack på jobbet - en varningsklocka att ta på allvar

Skitsnack och ryktesspridning uppstår ofta när personal känner oro eller osäkerhet, till exempel i samband med en organisationsförändring. Då är det viktigt att agera i ett tidigt stadium innan det går så långt att det syns i medarbetarenkäter och sjukskrivningsstatistik, det säger professor Ewa Wikström i en intervju med Chefstidningen. Ewa forskar om social- och organisatorisk arbetsmiljö vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och i samverkan med ISM i flera forskningsprojekt.

I artikeln betonas vikten av att chefen har en rak och tydlig kommunikation kring förändringar som arbetsplatsen står inför och att ledningen delar med sig av sin syn på framtiden. Det är också viktigt att det är högt i tak och att medarbetarna ges utrymme att lyfta frågor och problem och får göra sina röster hörda på möten.

Chefstidningen - Så stoppar du skitsnacket på golvet

Hälsofrämjande arbetsplatsträffar

ISM-häfte 7 - Hälsofrämjande arbetsplatsträffar, ger rekommendationer och reflektioner utifrån en forskningsstudie. Det kan användas som stöd för chefer och medarbetare att skapa dialog och inspirera till att utveckla APT i en hälsofrämjande riktning.

Hälsofrämjande arbetsplatsträffar

Dialog och kommunikation

Dialog kan definieras som en ömsesidig och förståelseinriktad kommunikation, med ingredienser som att lyssna, tala uppriktigt, och att invänta och reflektera över andras åsikter. ISM har bedrivit forskning kring dialogens förutsättningar genom en intervention som involverande både mellanchefer och medarbetare i sjukvården.

Chefers kommunikation kan beskrivas som samspelande, omhändertagande, kontrollerande och konfronterande. Cheferna använde sig av alla dessa men i olika utsträckning. Ett resultat är att dialog enbart förekom i sampelande, där inriktningen var ömsesidig förståelse och maktrelationen upplevdes som jämlik. De intervjuade värderade dialog positivt, men värderingen kom inte alltid till uttryck i deras handlande. Cheferna hade strategier för att skapa dialog, men olika omständigheter kunde hindra att en sådan kom till stånd.

En betydelsefull konsekvens när dialog inte används kan vara att viktig information, t.ex. av betydelse för verksamhetens effektivitet och ekonomi, inte förmedlas uppåt i organisationens ledningssystem i önskvärd utsträckning.

Dialog och kommunikation, ISM:s forskning

Balanserad kommunikation

En balanserad kommunikation och utvecklande dialog bidrar till ett kreativt mötesklimat med mer energi, delaktighet och effektivitet. I förlängningen leder det till att arbetsmiljön och verksamheten utvecklas.

Balanserad kommunikation förklaras i modellen ovan från suntarbetsliv, och består av följande perspektiv;

Förespråka; att bidra med fakta och erfarenheter, att argumentera och försvara
Utforska; att vara nyfiken, ställa öppna frågor och uppmuntra lyssnande
Själv; Att resonera inifrån organisationen, uttrycka egna behov och begränsningar
Andra; Att inkludera utomstående perspektiv, t.ex. kunder eller andra enheter

Dessutom förutsätter en balanserad kommunikation enligt denna modell ett klimat där positiv kommunikation dominerar.

Positivt klimat; att stödja, visa intresse, uppmuntra, uppskatta eller berömma
Negativt klimat; att underkänna, avfärda eller ironisera och kritisera

Utifrån forskningen om balanserad kommunikation har Suntarbetsliv tagit fram ett material som man kan använda för att utveckla kommunikationen i en arbetsgrupp eller på en arbetsplats.

Balanserad kommunikation, reviderad slutrapport 2016

Bättre möten, suntarbetsliv