Känsla av sammanhang (KASAM)

Känsla av sammanhang är ett grundfundament i den salutogena teorin. Det finns mycket man kan göra på arbetsplatsen för att stärka medarbetarnas känsla av sammanhang. Här finns exempel på viktiga aspekter för ökad meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

Vad menas med ett salutogent perspektiv?

Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky och betyder kortfattat – hälsans ursprung. Grunden i detta tänkande utgår från vad det är som gör att vi bibehåller hälsan eller till och med kan förbättra den. Utifrån sin forskning fann Antonovsky att människor som hade en god förmåga inom nedanstående områden klarade påfrestningarna bättre än de som hade lägre grad av förmåga:

  • Begriplighet: förstod olika händelser på ett reflekterande sätt
  • Hanterbarhet: kände att de hade resurser och strategier att möta olika situationer och händelser på ett konstruktivt sätt
  • Meningsfullhet: kunde värdera frågan i ett större sammanhang, men också hur viktig den var för människan personligen

Detta utgör ett fundament i det salutogena tänkandet och benämns som "Känsla av sammanhang"(KASAM) eller som "Sence of coherence"(SOC).

Att stärka känslan av sammanhang på arbetsplatsen

Det handlar om individuella faktorer, men genom ett hälsofrämjande ledarskap kan du stärka medarbetarnas känsla av sammanhang. Nedan följer ett antal exempel på viktiga aspekter.

Meningsfullhet

När vi är på arbetet befinner vi oss ofta i ett sammanhang som känns självklart, där vi har betydelse och som betyder något för oss. Detta är grundläggande för känslan av meningsfullhet.  Att tydliggöra nyttan av arbetsinsatserna är ett sätt att stärka detta. Det behövs tydliga mål att arbeta mot och en belöning för arbetet vi lägger ner. Samhörighet skapas i meningsfulla relationer som kännetecknas av kamratskap, bra samarbete, öppenhet och förtroende. Positiva upplevelser som förstärker känslan av mening kan ta sig uttryck i vackra miljöer, kultur och natur.

Begriplighet

Begriplighet handlar till stor del om att skapa den förståelse som behövs för att människor skall känna sig trygga, att det är tydligt vilka krav som ställs och hur de skall bemötas, att ha "koll på läget" kort sagt. Ofta befinner vi oss i komplexa sammanhang där vi behöver förstå hur saker hänger ihop för att kunna orientera oss och veta hur vi skall agera. Ett lärande arbetssätt ger medarbetarna möjlighet att skaffa sig kunskaper som står i relation till den uppgift de ställs inför. Återkoppling kan vi få av kollegor, chef och patienter/klienter. En klok informationshantering och ett bra kommunikationsklimat är centrala delar för att stärka begripligheten på arbetsplatsen.

Hanterbarhet 

Hanterbarhet kan ses som en kombination av resurser och förmågor som finns hos individen själv och i omgivningen. Den yrkesskicklighet vi bär med oss utifrån erfarenheter och träning i nuvarande och tidigare arbeten spelar roll, men det handlar också om att vi får möjlighet att tillämpa den. Tillgången till verktyg för att lättare kunna hantera arbetsuppgifter är också viktigt. Verktyg kan vara allt från dess konkreta betydelse till de mer osynliga, som metoder och tillvägagångssätt. Hanterbarhet handlar också om att orka med såväl fysiskt som psykiskt.

En positiv inställning till problemlösning

I Hälsa och framtid betonas vikten av ett ledarskap där anställda ges tillfälle att ventilera svårigheter, får del av problemlösningar samt ges förutsättningar att fatta egna beslut. I friska företag fanns en allmänt positiv inställning till problemlösning. Det var mer tillåtet för de anställda att komma med kritik mot cheferna och peka på missförhållanden inom företaget. Detta gjorde att problem och missförhållanden kom upp till ytan och relativt snabbt kunde lösas.

Hälsa och framtid

Aktuella länkar

Läs mer i ISM-rapport 21, Hälsa på arbetsplatsen

Boktips

Salutogenes - om hälsans ursprung.
Från forskning till praktisk tillämpning, Monica Eriksson (Red), Liber, 2015

Hälsans mysterium
Aaron Antonovsky, Natur och Kultur, 1991