Ny kunskap om arbetsmiljö vid aktivitetsbaserade kontorslösningar och distansarbete
Idag lanseras den uppdaterade kunskapssammanställningen med det senaste kring arbetsmiljö, distansarbete samt aktivitetsbaserade kontorslösningar och arbetssätt.
Institutet för stressmedicin (ISM) har sedan 2015 gjort ett antal sammanställningar av aktuell forskning kring hälsa, arbetsmiljö och prestation vid aktivitetsbaserade kontorslösningar och arbetssätt. Med syftet att vara till hjälp för dig som ansvarar och/eller planerar för en arbetsmiljö som tillhandahåller flexibla kontorslösningar.
"Det forskningen inom området visar är att det inte finns en enda ”sanning” om vilken betydelse en aktivitetsbaserad arbetsplats (ABW) eller distansarbete har för arbetsmiljö, men det finns ändå en rad tydliga resultat och rekommendationer att ta fasta på." säger Maral Babapour Chafi, ansvarig forskare för arbetet.
Anpassade lösningar är vägen framåt tillsammans
En av de viktiga faktorer som identifierats är att det krävs lösningar anpassade till de individuella behov. I en framgångsrik implementering av aktivitetsbaserade kontorslösningar tas hänsyn till de verksamhetsbehov som finns och en design med olika zoner och anpassade arbetsstationer som matchar medarbetarnas olika typer av arbetsuppgifter och individuella behov är det som måste skapas. Detta innebär inte bara tankeverksamheten bakom utan också att den faktiska utrustningen är ändamålsenlig och att det finns förhållningsregler som fungerar.
Distans, det nya normala?
Pandemin ledde till en rekordsnabb och tämligen oplanerad övergång till hemarbete för många kontorsanställda. Efteråt är hybridlösningarna många och det är få som helt går tillbaka till att enbart arbeta på kontoret.
"Vilka konsekvenser distansarbete får för hälsa, arbetsmiljö och prestation är en aktuell fråga i många forskningsstudier, inte minst efter pandemin." säger Annemarie Hultberg, utvecklingsledare och koordinator för projektet.
De ergonomiska riskfaktorerna vid distansarbete är såklart tydliga i forskningen men även psykosociala riskfaktorer lyfts. Forskningen visar att distansarbetet leder till ökad grad av uppgiftsorientering, medan det sociala samspelet, ”småpratet” och det roliga får mindre utrymme i arbetsdagen. Därför blir det ännu viktigare att synliggöra arbetet digitalt så att medarbetaren får utveckla sociala relationer och känslan av tillhörighet samt få förståelse för sin organisation och se sin roll i sammanhanget, även om de jobbar på distans.
Våra nya kontor kräver nytt ledarskap
Att ha medarbetare som arbetar på distans kräver en annan form av ledarskap, det gör även att leda medarbetare i ABW- miljö. Dels handlar det om att genom ledarskapet skapa goda förutsättningar för att genomföra arbetet, dels att ge tydliga ramar kring förväntningar på medarbetare. Om chefer i fortsättning skall leda hybridarbete, krävs ett ökat stöd från både överordnade chefer och olika stödfunktioner.
"Det är många faktorer som spelar in för att skapa en bra arbetsmiljö, både fysisk och social. Vi hoppas att denna kunskapssammanställning kan hjälpa fler organisationer skapa lösningarna som fungerar för dess verksamheter och medarbetare ” avslutar Maral Babapour Chafi.
Blir du nyfiken på att läsa hela kunskapssammanställningen? Du hittar den via länken nedan
Aktuell forskning om arbetsmiljön vid aktivitetsbaserat, distans- och hybridarbete
Fem tips för god arbetsmiljö vid flexibelt arbete
- Medarbetarnas arbetsuppgifter och verksamheternas behov måste styra designen av er aktivitetsbaserade kontorsyta, inget annat.
- Det är viktigt att fastställa och diskutera gemensamma spelregler, förhållningssätt och normer för att förtydliga förväntningar och bemöta farhågor hos medarbetarna inför, under och efter förändringar i arbetssätt och kontor.
- Involvera både ledning och medarbetarna i arbetet. Inte bara genom allmän information, utan ge möjlighet att komma med förslag och få återkoppling av dessa.
- När ni gjort er förändring, ha en ständigt pågående dialog med verksamheterna för att testa och kvalitetssäkra nya lösningar.
- Ta individuella samtal med medarbetarna om vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra med arbetssätten, tekniken, gränshanteringen och arbetsmiljön, för att stötta i förändringen och förstå medarbetarnas förutsättningar.