Effekter av hälsoundersökningar

Hälsoundersökningar på arbetsplatsen, med och utan uppföljning

I en rapport från Karolinska Institutet och kompetenscentrum för Företagshälsa har man sammanställt och vägt samman evidensen i 17 översikter inkluderande 497 orginalstudier om effekterna av hälsoundersökningar med eller utan uppföljande insatser, genomförda via arbetsplatsen/arbetsgivaren

Hälsoundersökningar med uppföljning (HLU) ger resultat

Den sammanfattande slutsatsen är att hälso- och levnadsvaneuppföljning via arbetsplatsen som kombineras med uppföljande insatser (HLU) har en positiv effekt på

• ett antal hälsobeteenden
• kroppssammansättning
• biologiska riskmarkörer
• förekomsten av sjukfrånvaro och sjuknärvaro

Anpassade insatser

• Starkast stöd har HLU med multimodala insatser anpassade till de hälsobeteenden som avses förändras.
• Identifiering av risker och riskpersoner/grupper kan ske genom individuella riskbedömningar i form av hälsosamtal etc. eller via frågeformulär till grupper av anställda.

Uppföljande insatser under längre tid

De uppföljande insatserna bör genomföras under en längre period under åtminstone mellan 3-6 månader.

En kostnadseffektiv investering

Stöd finns även för att HLU är en kostnadseffektiv investering för arbetsgivare.

Hälsoundersökningar utan uppföljning rekommenderas ej

Resultaten från denna sammanställning visar också att utifrån nuvarande evidensläge kan HU - hälsoundersökningar utan efterföljande interventioner inte rekommenderas som åtgärd för att förbättra hälsa eller hälsobeteenden.

Riktlinjer om hälso- och levnadsvaneuppföljning

Resultatet i rapporten har använts som underlag för att en mer detaljerade riktlinjer om hälso- och levnadsvaneundersökningar (HLU).

Effekter av insatser för ökad fysisk aktivitet

I rapporten tar man även upp olika studier kring effekter av beteendeförändringar. Endast en mindre del av forskningen är inriktad på interventioner via arbetsplatsen, men refererar till en svensk sammanfattning som finner att det även finns vetenskapligt stöd för hälsofrämjande insatser via arbetsplatsen för ökad fysisk aktivitet.

Motiverande samtal bäst stöd för positiv effekt

I en sammanställning över insatser via arbetsplatsen för att förändra fysisk aktivitet och matvanor fann författarna att motiverande samtal var den metod som i nuvarande evidensläget har bäst stöd för positiv effekt Detta stöds också i socialstyrelsens rekommendationer om sjukdomsförebyggande metoder.

I rapporten tar man även upp olika studier kring effekter av beteendeförändringar. Endast en mindre del av forskningen är inriktad på interventioner via arbetsplatsen, men refererar till en svensk sammanfattning som finner att det även finns vetenskapligt stöd för hälsofrämjande insatser via arbetsplatsen för ökad fysisk aktivitet.

Effekter av hälsoundersökningar, Jensen 2014

Riktlinjer för hälsoundersökningar, Myndigheten för arbetsmiljökunskap