Strokebedömning
Om du får en stroke är det av mycket stor betydelse för utgången att du får en snabb behandling – och att behandlingen blir rätt. ViPHS (Videostöd i den prehospitala strokekedjan) är ett innovativt videostöd som ska assistera i bedömningen av stroke. Det ska användas mobilt av ambulanspersonal, både utanför och inne i ambulansen. Syftet är att snabbt kunna bestämma rätt behandling för patienten.
Ischemisk stroke (85 % av alla stroke) beror på proppar eller kärlförträngningar som stryper blodtillförseln till hjärnvävnaden. Det finns idag två akuta behandlingsformer vid ischemisk stroke – trombolys och trombektomi.
Under förutsättning att patienten kommer till sjukhus snabbt efter insjuknandet behandlar man vanligen tillståndet effektivt med trombolys (propplösande behandling). Ju tidigare trombolys sätts in efter debut desto verksammare är den. Den kan dock inte ges efter 4,5 timmar.
Vid svårare ischemisk stroke, som ofta beror på helt tilltäppta större kärl, är trombolys ineffektivt och patienten behöver då få trombektomi (mekanisk propputdragning). Trombektomi är effektivare ju snabbare den görs. Dock är behandlingen verkningslös efter sex timmar då skadan i regel är för stor.
Dilemma avgöra rätt behandling
– Dilemmat för ambulanspersonalen är att bedöma vilken behandling som är bäst för patienten. Inom Västra Götalandsregionen är det endast Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som utför trombektomi (mekanisk propputdragning), så är rätt beslut mycket viktigt, säger Lars Rosengren, professor och överläkare vid SU.
Idag sker bedömningen genom att ambulanspersonalen går igenom en mini-checklista med patienten och räknar poäng. Det handlar om att kunna uppge allt från ålder och månad till att kunna följa kommandon och röra ögon, armar och ben. Vid sex poäng eller mer kör man patienten till SU för trombektomi om körtiden dit är 45 minuters eller mindre. Annars går färden till närmaste akutsjukhus för trombolys (propplösande behandling). Här kan akutläkaren göra bedömningen att trombektomi ändå bör ges och patienten transporteras då vidare till SU. Detta förutsatt att trombektomin kan påbörjas inom tidsfönstret på sex timmar. Men omvägen via akutsjukhuset försenar trombektomin med minst en timme och det innebär att effekten av trombektomin blir sämre. Dessutom är det många patienter som inte alls hinner i tid.
Tre utrustade ambulanser testar i skarpt läge
– Om en patient som behöver trombektomi också får det, så dubblas chansen att hen blir bra efter behandlingen, kommenterar Lars Rosengren som är projektansvarig.
År 2018 beviljades projektet närmare 1.5 miljononer kronor från Innovationsfonden för att utrusta ett antal ambulanser med videokameror. På så sätt kan neurologspecialisten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är regional strokebakjour, se och prata med patienten via uppkoppling. Hen kan då gå igenom sin checklista och – inom fem minuter – bedöma vilken behandling patienten ska få. Det innebär att patienter med svårare stroke i vissa fall kan direkttransporteras till sjukhuset även om transporttiden är mer än 45 minuter och då blir den totala tiden till trombektomi kortare och behandlingen effektivare.
– Beroende på var man bor i regionen är den akuta vården vid svår stroke ojämlik eftersom behandlingen kan dröja. Därför är kamerorna i ambulansen oerhört värdefulla då den medicinska bedömningen måste göras av expertis. Tekniken sparar tid, pengar och lidande, säger Lars Rosengren i en artikel publicerad av Göteborgs-Posten.