Omprogrammering av hjärnan minskar fantomsmärtor
Lina Bunketorp Käll är docent i fysioterapi och överfysioterapeut på Center för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) på Mölndals sjukhus. Lina ansökte om medel från Innovationsfonden 2017 för att kunna medverka i ett projekt där man testar Neuromotus-systemet för att kunna bevisa de goda erfarenheterna man initialt har haft av systemet.
Neuromotus-systemet innehåller elektroder som man fäster på den stump som är kvar efter en amputation. När stumpmuskulaturen spänns känner datorsystemet igen aktiveringsmönstren och genererar en bild av den saknade kroppsdelen på datorskärmen. Via datorns kamera kan du interagera i olika övningar och faktiskt röra på din virtuella arm eller ditt virtuella ben.
Tack vare att man ser sin saknade kroppsdel samtidigt som övningarna utförs, så är antagandet att hjärnan luras till att tro att armen eller benet finns kvar. Träning med Neuromotus åstadkommer en slags normalisering av det förvirrade tillstånd som uppstår i hjärnan på grund av att lemmen plötsligt saknas.
80% av amputerade drabbas av fantomsmärta
Just detta att hjärnan börjar fungera i andra mönster när en kroppsdel försvinner tros vara den främsta orsaken till fantomsmärta – en smärta som drabbar cirka 80 procent av alla amputerade. I Sverige genomgår varje år cirka 2500 personer en amputation av en kroppsdel. Eftersom patientgruppen är så stor så finns det ett skriande behov av nya behandlingsalternativ.
De preliminära resultaten tyder på att Neuromotus är bättre än alla dagens behandlingssätt eftersom metoden har visat sig fungera där konventionell terapi har misslyckats. Förutom att erbjuda en stimulerande behandlingsform så kommer Neuromotus att bidra till en ökad känsla av delaktighet i rehabiliteringen och därmed också ge en ökad motivation.
Över 60 patienter testas
Patienter med fantomsmärta som söker till de behandlande enheterna i Göteborg, Örebro och Stockholm får alla erbjudande att vara med i projektet. Man annonserar även efter patienter i dagspressen. I Göteborg har man exempelvis använt både Göteborgs-Posten och tidningen Metro. Under första året räknar man med att testa behandlingen på 10 patienter och drygt 60 under hela projekttiden. Utöver behandlande enheter i Sverige så kommer även patienter från följande länder att delta i projektet: Slovenien, Belgien, Nederländerna, Canada, Irland och Tyskland.
Deltagarna i projektet får förutom träning med systemet, genomföra tester och dokumentera sina fantomsmärtor. Testerna inkluderar även undersökning med magnetkamera för att se om man kan spåra förändringar i den delen av hjärnan som styr viljemässiga rörelser.
Neuromotus för hemmabruk
Parallellt med projektet så pågår en utveckling av ett Neuromotus-system för hemmabruk som patienterna själva ska kunna använda i hemmet. Förhoppningen är att behandlingskonceptet kan visa sig vara lämpligt även för andra patientgrupper som är i behov av motorisk rehabilitering.
Fakta om Neuromotus
Projektet är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företaget Integrum. Personen bakom uppfinningen är Max Ortiz-Catalan vid Chalmers. En annan viktig person i projektet är Eva Lendaro som är en biomedicinsk ingenjör. Hon är sakkunnig i systemet och fungerar som koordinator i projektet. Totalt fick projektet 500 000 kronor ur Innovationsfonden 2017. Projektet finansieras även av Vinnova och Promobilia.