Möt Justin Schneiderman, projektledare för Grants Office

Publicerad: 12 mars 2024 - 11:02

I vår serie om medarbetare på Innovationsplattformen har turen nu kommit till Justin Schneiderman, projektledare vid Grants Office på Innovationsplattformen VGR och forskare inom klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet.

Justin är docent i medicinteknik vid Chalmers tekniska högskola och i experimentell klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin/Göteborgs universitet. Nu delar han sin tid mellan forskningen på Göteborgs universitet och Innovationsplattformen.

Berätta om din forskning?

– Det handlar om utveckling av ett nytt funktionellt hjärnavbildnigssystem. Befintliga system används redan idag i stor utsträckning för forskning och kliniska tillämpningar, till exempel epilepsiutredningar och som planering inför hjärnkirurgi. Men användningen är begränsad jämfört med de möjligheter som tekniken skapar.

– Tack vara nya kvantsensorer som utvecklas vid Chalmers tekniska högskola är vi på väg att utforska hur man kan få bättre bilder av hjärnans funktion, det vill säga högre tids- och rums- upplösning med ett system som är enklare att använda, och som till och med kan vara mer prisvärt än dagens. Just nu håller vi på med att driftsätta SahlBEC lab, ett medicintekniskt forskningslabb, som drivs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där möter tekniken både forskningens, men också de kliniska behoven. Som förberedelse har jag många olika typer av samarbeten, bland annat med ett gäng vid klinisk neurofysiologi som studerar det autonoma nervsystemet.

– Ett exempel på forskningsresultat publicerades 2022 då vi påvisade att små och vardagliga blodtryckshöjningar som uppstått som en följd av snabba stresspåslag kan kopplas till ett område i hjärnan varifrån medvetna och inlärda autonomiska reaktioner styrs. Det här kan i sin tur ge förutsättningar att påverka blodtryckshöjningarna, och på så sätt förebygga högt blodtryck.

Vilken bakgrund har du?

– Jag är fysiker i grunden och hade en gång eventuella planer på att bli läkare. Det fanns med som ett alternativ – såväl medicin som fysik har alltid varit mina största intressen. Därför har jag även med mig de kurser i biologi och medicin som är grundläggande och obligatoriska om man som amerikansk student vill studera medicin. Under min grundutbildning i USA började jag specifikt intressera mig för kvantdatorer.

– Jag tyckte att det var spännande eftersom kvantdatorer har en potential att lösa väsentliga, men komplexa, medicinska utmaningar. Jag skrev en doktorsavhandling om supraledande kvantteknologi vid University of Southern California i Los Angeles. En viktig samarbetspartner under min doktorandtid var Per Delsing, professor i experimentell fysik vid Chalmers tekniska högskola. Han tipsade mig om en postdoktortjänst på Chalmers, och 2007 flyttade jag till Göteborg.

– Tre år senare anställdes jag av Sahlgrenska akademin och placerades på MedTech West, som då var en nystartad medicinteknisk plattform för samverkan mellan Chalmers, Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitet sjukhuset, Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen.
Plattformens syfte var att få akademi, vård och industri att arbeta närmare tillsammans för att på så sätt främja medicinteknisk forskning, utveckling, innovation och klinisk implementering.

Vilken roll har du på Innovationsplattformen?

– Sedan 2021 är jag projektledare för Grants Office på Innovationsplattformen. Grants Office vägleder, stödjer och ger rådgivning till dem som vill söka medel från externa finansiärer (det vill säga utanför VGR) för ett innovationsprojekt. Det kan handla om att få hjälp med formulering av ansökan och rådgivning kring samarbeten, administration och ekonomi. Andra frågor som kan hanteras inom Grants Office handlar om hälso- och sjukvårdens juridiska förutsättningar vid samverkansprojekt med externa parter, och om upphandlingsfrågor, budget- eller bokföringsfrågor.

Vad är det bästa med Innovationsplattformen?

– Det har varit kul att höra talas om och lära mig om de olika innovationsprojekt som drivs genom medel från Innovationsfonden. Det är väldigt olika typer av projekt och man har därför också helt olika typer av utmaningar under resans gång. Det är en ganska spretig samling av innovationsprojekt, men ändå har det vuxit fram en likartad syn på hur man driver dem, eftersom det finns en tydlig innovationsprocess i VGR att förhålla sig till. Innovationsplattformen har byggt en kultur som tydligt har spridit sig, bara under de dryga två år som jag har arbetat här. Det syns att de projekt som söker nya fondmedel är väldigt väl förberedda. Någonting har hänt med kulturen och det är väldigt roligt att se. Det här bidrar också mycket när det gäller att få in externa medel till våra medarbetare – en bra ansökan till Innovationsfonden kan definitivt blir en bra ansökan till Vinnova och till och med till ansökan om EU-finansiering.

Vilka är de största hindren för innovation i hälso- och sjukvården, som du ser det?

– Förutom vårdens vanliga utmaning med ett hälso- och sjukvårdsbehov som redan överstiger kapaciteten, och efterfrågan som förväntas öka betydligt snabbare än kapaciteten, så tänker jag att det finns en ganska tuff regulatorisk miljö att förhålla sig till. Inte minst MDR, alltså förordning om medicintekniska produkter som började gälla 2021 och GDPR, EU:s dataskyddsförordning, som trädde i kraft 2018. Det har inneburit att kraven för implementering av innovationer har höjts. Det är en djungel att tar sig igenom och där har vi på Grants Office en viktig uppgift. Dessutom är det snårigt att utveckla något, exempelvis en innovativ produkt och att få in riskkapital, att helt enkelt kommersialisera i offentlig sektor. Det bästa sättet att kunna gynna fler patienter är genom kommersialisering, det är nödvändigt för att få till en spridning av innovationer i landet och i världen. Men det är verkligen inte enkelt så som det fungerar idag.

Och slutligen, hur går det på kvantdatorfronten?

– När jag började intressera mig för kvantdatorer för mer än 20 år sedan sa man att implementering av kvantdatorer i hälso-sjukvården låg långt fram i tiden, uppemot 50 år eller så, minst. Därför kändes det så klart väldigt avlägset. Men nu är vi mycket närmare och jag skulle våga säga att tillämpningar som skapar nytta inte behöver 30 år till. Man ligger ganska långt framme i utvecklingen och i Göteborg finns bland annat ledningen för det Wallenbergfinaniserade miljardprojektet WACQT på Chalmers. Här finns också Atlantic Quantum, ett bolag av Chalmersforskare som har för avsikt att bygga kommersiell kvant-hårdvara på riktigt. Så det händer verkligen saker.

Mot bakgrund av detta undersöker Justin och hans forskarteam mognadsgraden för kvantdatorer och kvantteknologi inom sjukvården i Sverige. De kartlägger vad alla svenska universitetssjukhus har för behov för att därefter kunna skapa framtidsplaner – precis som man ska göra i tidiga fas av Innovationsprocessen. På så sätt vill man kunna ta reda på när och hur man ska satsa på kvantdatorer i den svenska vården.