Caroline Damgaard är civilingenjören som med nyfikenhet tar sig an vårdens utmaningar

När började du på Innovationsplattformen och hur hamnade du här?

– Jag började hösten 2017. Då var jag nyexaminerad civilingenjör i kemiteknik från Chalmers tekniska högskola, med en master i materialkemi.

–  Efter gymnasiet var jag ganska osäker på vad jag ville bli, men jag var nyfiken på vården. Det fanns något där som lockade mig, så jag sökte till läkarprogrammet. Jag kom inte in och valet föll istället på ingenjör. Någonstans hade jag också en dröm om att forska Min examinator på Chalmers lotsade in mig på Onskin, ett Vinnovafinasierat projekt som utvecklade innovativa material baserade på miljövänlig skogsråvara, nanocellulosa, och som lämpar sig för 3D-printing av avancerade sårläkningsförband. Målgruppen var till att börja med patienter som behandlades på plastikkirurgen för djupa brännskador. 

– Det var väldigt roligt. Vi var tre nyexaminerade ingenjörer och grafisk designer som arbetade tillsammans.

Hur har din roll på Innovationsplattformen förändrats under åren? 

–  Till att börja med var jag projektsamordnare. Först för Onskin och därefter för en behovsinventering av 3D-printing inom hälso-och sjukvården i Västra Götalandsregionen.  
Bland annat intervjuade jag 34 verksamheter, kartlade deras behov och undersökte vilka möjligheter och gap det fanns. På den tiden använde de flesta sig av externa företag för 3D-printing och det blev både dyrt och krångligt.  

–  Det känns därför roligt att vi i projektet la grunden för det vi har i dag, för nu finns 3D-kompetenscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Idag printar man inhouse och man har anställt ingenjörer som arbetar specifikt med detta. 

–  Nästa projekt var en behovsinventering av artroskopisk färdighetsträning inom ortopedi på Sahlgrenska och slutligen handlade det om behovsinventering av drönare som transportmedel av blod och blodprover inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den mynnade ut i en förstudierapport, ”Framtidens vårdtransporter i luften?”, 2018. 

Anställningen gick över till fast anställning och Caroline har sen några år tillbaka gått över från projektsamordnare till projektledare. 

– I slutet av 2018 startade innovation och teknikprogrammet på Sahlgrenska. Då var målgruppen ST-läkare och den initiala tanken var att öka läkarnas kunskaper om teknik. Utbildningen lanserades på initiativ av dåvarande sjukhusdirektören, Ann-Marie Wennberg Larkö. För att utforma utbildningen rekryterade man två ST-läkare och mig som är ingenjör. Det var både spännande och lärorikt att få vara med om att skapa en utbildning från grunden. 

Vad arbetar du med idag?   

– Mina arbetsuppgifter har skiftat genom åren. Och nu arbetar jag med flera olika spännande uppdrag parallellt. Jag jobbar främst med Innovationsfonden, Barnuppdraget och utbildningar med anknytning till innovation. 

– När det gäller utbildningar så har jag exempelvis projektlett Introduktion till Innovation, en digital utbildning som finns på VGR:s lärportal. Introduktion till innovation förklarar innovationsbegreppet och hur vi behöver arbeta med innovation inom hälso-och sjukvården i VGR. Nu är vi också på gång med en tilläggsutbildning till introduktion till innovation som handlar om extern samverkan. Utbildningen planeras att publiceras i början av Q1 2025 så ni som arbetar i VGR, håll utkik i Lärportalen! 

– Sedan ingår jag i Innovationsfondens arbetsgrupp där vi just nu är inne i en intensiv fas. Just nu pågår granskning för fullt inför besked till alla ansökande.

– Och så arbetar jag med Barnuppdraget.  Det är ett omställningsuppdrag som syftar till att skapa en god och sammanhållen hälso- och sjukvård för barn och unga. Det pågår ett utvecklingsarbete inom omställningen för barn och ungas hälso- och sjukvård, och arbetet utgår från ett systematiskt barnrättsperspektiv. Som en del i detta arbete är jag involverad i ”Diabets ung”, ett föräldra- och barnstödsprogram inom ”Stöd och behandling, Vårdgivarwebben” på 1177. 

Vad är det bästa med din nuvarande roll? 

–  Det är att ha möjlighet att involvera mig i vitt skilda områden, från ny teknik som kvant till föräldrastödsprogram i diabetesvården. 

 – Jag trodde nog inte att jag skulle arbeta med det som jag gör nu när jag läste till ingenjör. Jag hade en bild av att jag skulle ägna en stor del av arbetstiden åt att labba. Men nu är mina dagar fyllda av helt andra saker och det är väldigt roligt, annars hade jag inte varit kvar här i 7 år! Jag är glad att jag har gjort karriärmässiga val baserade på mitt intresse snarare än på strategiska val. och såklart att känna att jag kan göra nytta och skapa värde för andra människor. 

Vad är det bästa med att arbeta på Innovationsplattformen? 

  –  Jag tycker om att vara här. Det är stimulerande att jobba med vårdens utmaningar och för mig har det varit en bra start in i arbetslivet. Eftersom jag arbetade mycket med behovskartläggningar och tjänstedesign så lärde jag mig sådant som jag inte hade med mig från min utbildning, utan jag har lärt mig efterhand och jag har också blivit duktig på att intervjua och att utgå från behov, något som är viktigt i innovationssamanhang. 

  – Så trots att jag blev ingenjör är jag så glad över att jag fick börja på Innovationsplattformen – det gav mig det bästa av två världar. Det är varierande, stimulerande och utmanande, och jag befinner mig på en kreativ arbetsplats. 

Vilket är ditt förhållande till innovation? 

  – Det är främst att jag är nyfiken, det är min ingång till innovation. Innovationsarbete behöver en balans av att våga utmana och ifrågasätta   –  och att ta ett steg tillbaka och reflektera, kanske till och med att tänka om! 

När jag började på Innovationsplattformen så hade jag inte så stor kunskap om innovation som begrepp, mer än att jag tyckte att det var ett lockande ord. Innovation låter spännande och häftigt och det är det ju.  

Vad ser du är det största hindret för att lyckas med innovation i hälso- och sjukvården? 

  –  De största utmaningarna handlar om tid och prioriteringar. Den tid som vårdpersonal har att arbeta med innovationsprojekt är begränsad. Därför är det så bra att Innovationsfonden finns, och att innovation dessutom börjar bli mer erkänt som en nödvändig del av hälso-och sjukvårdens utveckling.  

– Sedan är det ytterst viktigt att innovation ska vara engagerande och roligt, det skapar en naturlig snöbollseffekt. Tålamod är också viktigt. Utan tålamod blir det inga innovationer, för innovation tar tid och innebär att man behöver kunna går tillbaka och tänka om. 

  – Något annat som är viktigt handlar om delaktighet, inte minst att göra barn och unga delaktiga i sin vård och också när vi vill utveckla hälso- och sjukvården. Det är lätt att glömma och alla är inte lika bra på det. Men på vissa sjukhus finns det barn- och ungdomsråd som ska syfta till att göra barn och ungas åsikter och tankar hörda. 

Läs mer 

Om Onskin: 
Onskin finansierades av Vinnova och projektleddes av Chalmer i samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt med flera parter från näringslivet, 2017 – 2020. Läs mer om Onskin här 

Ta del av förstudierapporten Framtidens vårdtransporter i luften? En förstudie om att använda drönare som transportmedel inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset: Läs mer här 

Om utbildningar inom Innovation:  Läs mer här 
 
Om Innovationsfonden:  
Läs mer här 
 
Om Barnuppdraget: Läs mer här 

Om stöd och behandling, vårdgivarwebben: Läs mer här