Snomed CT

Snomed CT möjliggör en användning av enhetlig terminologi och kodning inom hälso- och sjukvården och de informationssystem som används. Det underlättar utbyte av information mellan olika system med bibehållen betydelse (semantisk interoperabilitet) Snomed CT används för klinisk dokumentation och stöder kliniskt beslutsstöd samt forskning och utveckling.

Snomed CT International skriver om värdet med Snomed på sin hemsida.

Syftet skiljer mellan klassifikationer och kliniska terminologier. De ser därför olika ut.

International Statistical Classification of Disease (ICD) och Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är i grunden avsedda att klassificera klinisk information för statistik och faktureringsändamål.

Snomed CT är en klinisk terminologi och utformad för representation och kodning av klinisk information som är relevant för patientvård.

I praktiken innebär det att Snomed CT lämpar sig bättre för dokumentation i journal då det är mer detaljerat. ICD samt KVÅ är bättre för statistik och uppföljning då det grupperar företeelser.

En kort basutbildning finns på Västra Götalandsregionens sida Lärportalen (sök på Snomed CT) och det finns även möjlighet att läsa sig till mer information hos Socialstyrelsen.

Snomed International tillhandahåller även utbildningar som är gratis till länder med licens – vilket Sverige har. 

Det finns möjlighet att som kliniker engagera sig i Snomed Internationals olika grupperingar för att förändra och förbättra terminologin. 

Ja, Snomed CT används inte bara av Västra Götalandsregionen. I övriga Sverige, i våra grannländer och internationellt sker samma rörelse mot mer strukturerad information. Snomed CT används allt oftare som grunden för verksamhetsnära dokumentation i dessa arbeten. Utöver VGR finns även principbeslut att använda Snomed CT i Region Skåne och Region Stockholm samt SUSSA-regionerna jobbar med att införa Snomed CT i sitt kommande journalsystem.

Nationellt använder såväl Nationella Läkemedelslistan som Socialstyrelsens Nationella Informationsmängder Snomed CT och inom system för kunskapsstyrning taggas nationella vårdprogram och kliniska kunskapsstöd med Snomed CT för att kunna visas när de är tillämpliga. Även uppföljning av de nationella vårdprogrammen är delvis baserade på Snomed CT.

I våra grannländer används Snomed CT till exempel i danska ”Fælles sprog III”, norska ”Fellespråk” och ”Helseplattformen”. EU-direktivet EHDS pekar ut Snomed CT i sina informationsspecifikationer.

Det är endast strukturerad information som kan användas för att trigga automatiska kunskapsstöd, göra dynamiska översikter och ligga till grund för uppföljning och forskning. Fritext kommer att finnas för att komplettera den information som dokumenteras strukturerat.

Det har gjorts studier på att låta artificiell intelligens (AI) eller natural language processing (NLP) omvandla fritext till strukturerad information och hittills blir det ungefär hälften rätt när det används på vård- och omsorgsinformation på svenska. I framtiden kommer sannolikt det stödet att förbättras.

Översättningen av Snomed CT till svenska gjordes med målet att ta fram en svensk korrekt term per begrepp. I vissa fall har den termen inte blivit den term som används i verksamheten, eller så används olika termer på olika ställen. Det finns möjlighet att rätta och lägga till termer i svenska extensionen av Snomed CT.

Enklast hör man av sig till informatik@vgregion.se. 

Att använda Snomed CT innebär att termerna i användargränssnittet hämtas från Snomed CT, men påverkar i övrigt inte användargränssnittet. En vanlig lösning är sökning med fritext efter lämpligt begrepp. Hur lätt eller svårt det upplevs att välja rätt term beror till stor del på hur systemet man använder löst detta, en vanlig lösning är sökning med fritext efter lämpligt begrepp. Systemet bör då begränsa sökningen till de begrepp i Snomed CT som är lämpliga för ändamålet. Till exempel bör den som ska dokumentera ”symptom, hälsoproblem och diagnoser” endast söka bland begreppen i hierarkin ”kliniska fynd”.

Andra alternativ är till exempel knappar, en klickbar figur eller en rullista. För sådana lösningar är det lämpligt att ta fram ett mindre urval av begrepp. Exempel på sådana urval kan vara indikationer för att starta standardiserade vårdförlopp (SVF) för olika diagnoser eller de vanligaste sökorsakerna vid en viss verksamhet. Ofta kan samma informationsmängder behövas i olika sammanhang och urvalen kan då delas med andra inom och utom regionen. VGR kommer att ha en regional terminologitjänst för att kunna tillhandahålla urval till regionens system och även synkronisera mot de urval som finns i Ineras terminologitjänst.

Ett språkurval är inte ett urval av begrepp (som ”vanliga” urval) utan ett sätt att visa vilken term för begrepp som ska användas. I Sverige används vanligen språkurvalet för svenska, vilket gör att vi ser den svenska rekommenderade termen i stället för en på engelska. Det finns ytterligare språkurval, till exempel för International Classification for Nursing Practice (ICNP) och allmänspråkliga synonymer. När dessa är aktiva visas termerna som är rekommenderade i det språkurvalet i stället för den vanliga svenska termen.

Ett möjligt användningsområde är att kunna visa antingen fackspråkliga termer eller allmänspråkliga ord i både generell information på till exempel 1177 som i journalanteckningar.

Det går också att ha kortare termer, som fungerar bra i ett sammanhang men blir otydliga om de står ensamma. De kan visas när det är ont om plats eller när verksamheten är van vid en viss förkortning. Det finns inga planer på att ha ett språkurval för ett visst system eller region. Tanken är i stället att försöka ensa så att alla system och regioner använder samma termer när det är möjligt.